Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
255
systemet, som ökats med 35,000 nya oktavkort.
Antalet antecknade besök utgjorde 3,525. Hemlån inom
staden ha ägt rum i 70 fall. Antalet lån utom staden
utgjorde 110. E. C.
Faksimileeditionen av Codex Argenteus.
Den till Uppsala universitets
450-årsjubi-leum 1927 utgivna faksimileeditionen av Codex
Argenteus, universitetsbibliotekets dyrbaraste
skatt, utfördes under redaktion av professor
O. von Friesen och överbibliotekarien A.
Grape efter nya, av professor The
Svedberg utexperimenterade fotografiska
metoder. I Universitetsbibliotekets årsberättelse
1927/28 läses om det betydande verkets
fullbordande bl. a. följande: »Resultatet av det
fleråriga arbetet förelåg också slutfört till den
avsedda tidpunkten i en mäktig volym, i stor
4:o, betitlad: ’Codex Argenteus Upsaliensis
jussu senatus universitatis phototypice editus.
Typis expressit Officina Almqvist & Wiksell,
Upsaliae. Imagines phototypicas reddidit
So-cietas Malmö Ljustrycksanstalt, Malmogiae’.
Innehållet utgöres av: 2 titelblad, 2 planscher
i färgtryck, ’Index’ (s. 5-6), ’Praefatio’ (s. 7
—9), ’Introductio’ (s. 11-118) i tre kapitel
(I. ’Descriptio codicis’; II. ’Codex cum
go-thicis, graecis, latinis libris manuscriptis
com-paratus’; III. ’Fata codicis et editiones’) och
försedd med ett på engelska avfattat
’Appen-dix: The photography’ (s. 119-125), författat
av assistenten lic. Hugo Andersson, de till
inledningen hörande ’Tabulae I—X’
(ljustrycks-planscher, typtabeller m. m.), därefter själva
ljustryckseditionen ’Codex Argenteus
phototypice’ i dels en ’Series prima’ bestående av
748 helsidesplanscher (eller 374
dubbelplanscher i uppslag numrerade 1— 374 med de
enligt ultra-violett-metoden utförda bilderna
till höger och de enligt fluorescens-metoden
till vänster), dels en ’Series secunda’,
innehållande 172 planscher i halv linjeskala (4
bilder på sidan), utförda enligt de nyttjade
supplerande metoderna
(röntgensekundärstrål-ning, gulfiltrum, snedbelysning), vartill
slutligen fogats en översiktstabell ’Conspectus
seriei secundae’. Verkets bindning har
utförts av G. Hedbergs k. hovbokbinderi i
Stockholm i band komponerade av firmans
ledare, herr Arvid Hedberg, under
medverkan av konstnären Gunnar Hallström,
Stockholm, och utförda i olika material
(huvudparten i ljusbrun buckram, ett mindre antal
i halvband av ofärgat kalvskinn och
buckram och några få i helband av kalv);
samtliga ha som enda prydnad mitt å
frampärmen universitetsbibliotekets kända
pärmex-libris från 1700-talet. Vid universitetets
minnesfest den 15 september 1927 överlämnades
av redaktion skommittér det första exemplaret
av editionen till H. Maj:t Konungen efter ett
anförande av professor O. von Friesen.
Utsändningen av gåvoexemplaren till in- och
utländska universitet, bibliotek, akademier
och andra vetenskapliga institutioner
påbörjades under höstterminen och har sedan
fortgått.» Den på latin tryckta inledningen
(’Introductio’) till faksimileeditionen har senare
utgivits, partiellt överarbetad, på svenska
under titeln: Om Codex Argenteus, dess tid,
hem och öden. Av Otto v. Friesen och
Anders Grape. Med ett Appendix av
Hugo Andersson. Upps. 1928. 8°. vii + 204
s., 8 pl.-bl. (= Skrifter utg. av Svenska
litteratursällskapet. 27).
Andra nordiska biblioteksmötet i Stockholm.
Den 28 juni till 1 juli 1928 hölls i Stockholm
det andra nordiska biblioteksmötet, anordnat
av Sveriges allmänna biblioteksförening. Till
mötet hade anmälts ungefär 300 deltagare;
ca. 100 av dessa voro utlänningar. Nära 40
danskar hade infunnit sig, från Finland hade
kommit ett femtontal, norrmännen voro
inemot 50. Bland deltagarna från grannländerna
märktes ordförandena i de olika ländernas
biblioteksföreningar, overlaerer J. Hoirup,
Nyborg, stadsbibliotekarie U. Therman,
Helsingfors, och bibliotekarien fröken Hanna
Wiig, Bergen, vidare överbibliotekarierna C.
S. Petersen, Köpenhamn, G. Schauman,
Helsingfors, och W. Munthe, Oslo,
biblioteksdirektörerna Th. D0ssing, Köpenhamn,
och fröken Helle Cannelin, Helsingfors,
stadsbibliotekarie J. Aarsbo, Köpenhamn,
chef bibliotekarie A. Arnes en, Oslo,
bibliotekarie J. D. Landmark, Trondhjem, m. fi.
Från Lettland hade kommit en representant,
fröken Ljuba Fridland, Riga, och från
Österrike en, dr Rosa Sch öm er, Wien.
Svenska biblioteksmän hade synnerligen
talrikt infunnit sig, både från huvudstaden, bland
andra riksbibliotekarien I. Collijn,
stadsbibliotekarien F. Hjelmqvist och
överbibliotekarien V. Gödel, och från landets alla delar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
