Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Claes Annerstedt †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 CLAES ANNERSTEDT f
Salarna voro oeldade, och den amanuens, gubben Ekholm (född 1807), som
hade i uppdrag att framtaga böckerna, kunde också göra detta, blott tack
vare sin gymnastiska färdighet och sin berghälsa, möjligen ock tack vare
en värmande konsumtion av sprit. Det enda eldade rummet var det, i
vilket expeditionen befann sig, och detta var icke större än ett rymligt
studentrum. Det delades i mitten av en disk, bakom vilken den lärde
bibliotekarien Styffe och den ganska olärde, men blide och synnerligen älskvärde
vice-bibliotekarien Lagerberg befunno sig, vilka båda skötte expeditionen.
Denna avsåg endast hemlån, ty någon läsesal fanns icke. Bredvid
expeditionen låg visserligen ett — också eldat — rum med ett litet svartmålat
träbord samt — så vitt jag erinrar mig — en trästol med blott tre ben,
men jag kan ej påminna mig, att det användes för studier.
Tjänstepersonalen utgjordes av bibliotekarien, vice-bibliotekerien och tre amanuenser,
av vilka den tredje avlönades med donationsmedel. Statsanslaget till
bokinköp, bindning m. m. steg blott till något över 10,000 kr. och höjdes först
1881 till 15,000.
Sådan var situationen vid biblioteket, då docenten Claes Annerstedt
1882 efter en het befordringsstrid utnämndes till vice bibliotekarie, vilket i
sak betydde bibliotekets chef, ty Styffe hade redan månaden förut avgått
såsom bibliotekarie; till hans efterträdare utnämndes Annerstedt 1883. På
denna post stannade han i tjuguett år, och under denna tid blev
biblioteket fullkomligt nyorganiserat. Inom dess historia intågar Annerstedt därför
platsen vid Erik Benzelius’ sida såsom bibliotekets store nydanare.
En bland de viktigaste frågor, som måste lösas, gällde ökat utrymme
för samlingarna, som utgjorde omkring 230,000 volymer utom handskrifter,
kapslar, kartor m. m. Redan Styffe hade framlagt förslag härom, men dessa
hade icke beaktats. Annerstedt hade bättre framgång. Förslaget, som
framlades för 1887 års riksdag, gick ut på att använda såväl det stora
trapphuset som festsalen, vilken nu efter det nya universitetshusets tillkomst var
överflödig. För denna ombyggnad begärdes 350,000 kr., men riksdagen
beviljade då blott 200,000, och inredningen av festsalen fick därför anstå.
Likväl fick biblioteket nu en läsesal för forskare och en dräglig
expeditionslokal, den förra med ett referensbibliotek på 5,000 volymer. Likaså
lyckades Annerstedt att 1895 få årsanslaget ökat med 9,000 kr. till 24,000 kr.
och hade redan förut (1885) fått fribrevsrätt — en fördel, som för
bibliotekets utnyttjande betydde ganska mycket; under 1884 — året före denna
rättighet — hade blott 278 brev och 181 paket avskickats, men 1904, då
Annerstedt avgick, hade dessa siffror stigit till resp. 2,800 och 4,884. Ett
annat trängande behov var personalens förstärkning. Mot anslag för detta
ändamål visade sig riksdagen mindre välvillig, och Annerstedt fick under
större delen av sin tid reda sig med hjälp av lönlösa e. o. amanuenser.
Först 1895 fick han åt dem ett årsanslag å 2,500 kr., som fyra år senare
höjdes till 3,500, varjämte riksdagen samtidigt tillskapade två nya platser,
en vice bibliotekarie och en ordinarie amanuens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
