Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK NAUMANN f 185
Sept. 1916-maj 1924 var han riksarkivets bibliotekarie och åren 1917—19
fungerade han som sekreterare hos de s. k. arkivsakkunniga (för ordnande
av de under kammarkollegium lydande arkivens ställning). Vid sin död
innehade han förordnande såsom arkivråd.
Medfödda anlag (den store rättslärde Chr. Naumann var hans farfar)
och ett starkt historiskt intresse torde icke ha gjort valet av levnadsbana
svårt för Naumann. Riksarkivet befann sig då efter åtta år av Emil
Hildebrands chefskap statt i sin kraftigaste utveckling och erhöll mot slutet av
året som ett officiellt erkännande härav 1909 års instruktion med dess
betydelsefulla förändringar av den inre organisationen. Efter att först med
smärre arbeten ha biträtt d. v. chefen för den administrativa avdelningen
Severin Bergh, som nyss påbörjat sina för arkivarbetet inom institutionen
banbrytande undersökningar av det kungliga kansliets diarier och
rådsprotokoll synes Naumann tämligen snart ha kommit in på de då framför
allt aktuella ordningsuppgifterna av de centrala verkens och dem närstående
förvaltande myndigheters arkiv. Av dessa ordnades och förtecknades
riksgäldskontorets (t. o. m. 1789), kontributionsränteriernas och
upphandlings-deputationens arkiv under åren 1909—1914. Han övergick sedermera (1914
—17) till justitiekanslerns och dennes föregångares, högste ombudsmannens,
arkiv inom kungl, kansliet samt (företrädesvis under åren 1916—18) till
amiralitetskollegiets och andra dess verksamhet fortsättande eller därunder
sorterande myndigheters arkivaliesamlingar, som i flera repriser inkommo
från flottans arkiv på Skeppsholmen. Detta sistnämnda arbete blev han
dock aldrig i tillfälle att slutföra, då han under tiden såsom
arkivsakkunnigas sekreterare erhållit nya krävande uppgifter. Frukten av denna
verksamhet blev utom ett flertal promemorior till de sakkunniga framför allt
den innehållsrika och efter d. v. omständigheter förvånande uttömmande
redogörelsen för kammararkivets arkivaliebestånd, som finnes tryckt i de
sakkunnigas betänkande och tillkommit under samarbete med d. v.
riks-arkivarien Clason. Knappt var detta pressande arbete, som till större delen
utfördes vid sidan av krävande tjänstgöring, avslutat, förrän han fick
omhändertaga de 1919 genom Clasons ansträngningar till riksarkivet inköpta
återstoderna av den Hammerska manuskriptsamlingen, åt vilken svåra och
tålamodsprövande uppgift han ägnade mycken tid och all sin sakkunskap.
Det långvariga arbetet bar sedermera frukt i en redogörelse, som tryckts i
riksarkivets meddelanden, liksom de flesta av hans föregående och
efterföljande tjänsteuppdrag resulterat i handskrivna promemorior. Bland de
senare kunna nämnas dylika ang. greve Erik Posses inköpta autograf samling,
en ofta i Schlegel-Klingspors ättartavlor åberopad källa, över de
väsentligaste beståndsdelarna i L. Manderströms år 1924 överlämnade samling
samt ang. den från Carl och Fredrik Sparre härrörande
Börstorpssam-lingen, med vars ordnande Naumann även det senaste året varit verksam.
Under detta var han framför allt upptagen av ivrigt och intresserat arbete
för den planerade handboken över riksarkivets samlingar. Sin utmärkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
