Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER I VADSTENA KLOSTERS BIBLIOTEK
143
då han det första decenniet av 1500-talet var förflyttad till Munkalif i Norge.1
Thorstanus Johannis (6) kommer heller icke i fråga på grund av att han
vid sin år 1505 timade död hade nära 10 år såsom slagrörd legat i klostrets
sjukhus (»paralyticus effectus decubuit in infirmitorio quasi ad X annos». Diar.
Vadst), och har alltså ej kunnat år 1503 hålla och sedermera på latin skriva
den förut omnämnda collacio ad sorores. Han uteslutes även på grund av
sin handstil, som vi kunna se i några konceptark, förvarade i Svenska
Riksarkivet (Koncept på papper, 1495—96). Även de tvänne diakonerna Michael
Gudmundi (12) och Clemens Martini (13) kunna icke tänkas ha utövat
en så omfattande predikant- och skriftställarverksamhet, som den här
ifrågavarande handskriftgruppen förutsätter. Dessutom är den senares
handstil alldeles olik vår författares.2 Det finns härutöver en omständighet,
som i någon mån är ägnad att inge betänkligheter angående möjligheten, att
den ene av dem vore den eftersökte concionatorn. Det framgår nämligen,
att vår författare med en viss entusiasm omfattar den nya
Katarinakulten. För att nämna några exempel härpå ingår i C 304, fol. 271 — 283,
anteckningar om detta svenska helgons liv och mirakler, och fol. 121v i
nedre marginalen hänvisas till hennes vita. En sermon över henne finnes
i C 3623 och i samma codex, fol. lv, ingår den ståtliga, på leoninsk
hexameter smidda dikten om Katarina Ulfsdotters högtidliga translation i
Vadstena 1489, som utgivits av Klemming i Cantiones morales ete, s. 105
—1084 och som, då den tills vidare ej påträffats i någon annan källa, här
möjligen föreligger i versifikatorns originalmanuskript. Allt detta låter oss
förmoda, att författaren varit med om Katarinas translation och förberedelserna
till densamma. I så fall hade han väl vigts till munk redan på 1480-talet.
Återstå således de två konfessorerna Nicolaus Ragvaldi och Petrus
Ingemari, och det är utan tvivel den förre — vars namn ju förresten börjar
med N — i vilken vi måste se författaren till de ovannämnda handskrifterna.
Ty Petrus Ingemari var framför allt en praktisk förmåga, som beständigt
anlitades i organisatoriska och administrativa värv och som i sin ordens
ärenden i åratal vistades utomlands, i Norge, Tyskland, England och åtminstone
fyra gånger i Rom. Ytterligare är det föga sannolikt, att han, i fall han hade
1 Bland de bevarade vadstenacodexarna finnes en, cod. Ups. C 16, som skrivits av
Olavus Petri de Arosia. Denne hörde dock till en tidigare generation; han var munk i
Vadstena 1439-1452.
2 Orig. pappersbr. i Sv. Riksark, 1504 ca. 15/8, utfärdat av Clemens Martini.
3 Bl. 16v—31r: Sermo quem fecit egregius dominus et sacre theologie doctor
dominus Jacobus Gizlonis inprofestotranslacionisreliquiarumbeateKaterine.
4 Felläsningar i Klemmings edition: rad 2 (=hexam. 1): este för esto; r. 22 (h. 11):
qum för quando: r. 34 (h. 17): parantes för presentes; r. 58 (h. 29): Hoc för hec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
