Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
125
trykk og småtrykk. Hertil kommer to
separatavde-linger, J. B. Halvorsens bibliotek på 9,246 bind og
Claus Fastings bibliotek på 1,180 bind. Det samlede
bindantall blir derför 129,822. Biblioteket har iår hatt
en meget stor tilvekst, som især skyldes den
pabe-gynte katalogisering av professor Willes store
bota-niske bibliotek. Av dette er iar katalogisert 4,799
bind. Fraregnet disse bind utgjer således
bibliotekets ordinære tilvekst 2,700 bind.
Bibliotekets personale har utenfor det daglig
I0-pende arbeide været beskjeftiget med katalogisering
av de innkjepte boksamlinger. Den ifjor påbegynte
katalog över bibliotekets portretter er ferdig.
Leseværelset har været besekt av 814 personer,
neri ikke medregnet muséets personale.
I anledning av muséets 100-års jubileum utarbeidet
bibliotekar A. M.Wiesener en översikt över
bibliotekets historie. Översikten er trykt i det festskrift,
som muséet utgav i anledning av jubileet.
Jonas Hauer.
A. M. Wiesener: Bergens Museums Bibliotek.
Bergen 1925. 8°. 45 s. (Særtrykk av
Bergens Museum 1925.)
Bergens Museum kunde i april 1925 feire
sin hundreårsfest. Til denne blev der også
utgitt en beretning om dets historie, som i
hovedsaken fortsetter avdöde direktör J.
Brunchorsts skrift »Bergens Museum 1825—
1900», men også gir sammenhengende
frem-stillinger av dets enkelte avdelinger likefra
stiftelsen. Da Brunchorst ikke hadde gitt
nogen samlet översikt över Museets bibliotek,
falt det i den nuværende bibliotekar, cand.
jur. Anthon Mohr Wi es en ers lödd å skrive
dettes historie gjennem 100 år.
Bergens Museums bibliotek blev grunnlagt
samtidig med museet, dels som litteræt
hjelpe-middel til de historisk-antikvariske og de
naturvidenskapelige samlinger dels med
selv-stendig opgave å innsamle historiske
manu-skripter, diplomer og karter. Den drivende
kraft var museets store skaper, president
W. F. K. Christie, som også tilslut
testamen-terte det sin egen bok- og manuskriptsamling
i 1849. Ganske interessant er hans försök
på å innföre en frivillig bergensk
pliktavleve-ring, som dog snart gikk istå. Biblioteket
var i förstningen vesentlig henvist til å vokse
ved gaver, först i 1835 nådde det över det
förste tusen bind. I 1841 fikk det eget rum,
1850 utlånsprotokoU og året efter »lönnet»
bibliotekar (12 spd. årlig) og fast åpningstid
en time om uken. Det var, som man forstår,
små forhold; i 1850årene kunde man
gjen-nemsnittlig ikke kjöpe for mere enn 50 spd.
om året. De förste bibliotekarer var en slags
»altmuligmenn» ved museet, — bra og
viden-skapelig interesserte på sin mate, i men regien
gamle akademikere som var akterutseilet i
livet.
I 1850årene er der dog et par tegn til at
biblioteket har aspirationer til å bli et
bergensk almenbibliotek og man utvider
ram-mene til fag utenfor museet. Men da
»Bergens offentlige bibliotek» blir grunnlagt i 1874
ved innkjöpet av universitetsbibliotekar P.
Botten-Hansens store boksamling, opgir man
disse planer og man fortsetter som et rent
fagbibliotek for museets to
innsamlingsom-råder, det antikvariske og det naturhistoriske,
ja man överdrog endog det nye borgerbibliotek
ca. 3,500 bind av de övrige fagavdelinger, og
i 1885 yderligere en så stor sjeldenhet som
et eksempiar av »Bergens adressekontors
efterretninger» 1769—1870.
En særsamling beholdt dog museet skjönt
den helt falt utenfor rammen, nemlig den
kjente bergenske skjönånd, Claus Fa stings
(1746—91) böker, som vesentlig bestod av
estetikk, filosofi og historie. Det skuide efter
testamentet drives som offentlig
utlånsbiblio-tek (mot en avgift av en skilling om uken),
men hadde fristet en bedrövelig tilværelse
först i en fattigskole og siden i katedralskolen.
Når museet i 1854 sikret sig denne vakre lille
boksamling på 600 bind, var det utvilsomt
for å få tak i det legat på 1,400 kr. som
fulgte med.
Bedre tider for museets bibliotek oprandt,
da direktörens energiske frue, Ellen
Brunchorst, i 1890 efterfulgte den 86årige
kandidat Hysing som bibliotekar. Det blev nu
lettere å få bevilgninger, dessuten var et av
Bergens Samlag för 1878 avsatt
biblioteksfond i 1898 vokset op til 100,000 kr., så man
kunde begynne å bruke rentene. Videre
fikk man fra 1892 i museets »årbok» et godt
bytteobjekt, og grunnen blev lagt til museets
gode bytteforbindelser, som nu nærmer sig
de 500. Allerede 1836 hadde det forövrig
innledet sin förste utveksling ved hjelp av
det arkeologiske tidskrift Urda», men siden
gikk det inn, og en av de senere direktörers
försök på å drive bytteforbindelse ved hjelp
av Bergens kommuneforhandlinger var i leng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
