Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
103
Miscellanea bibliographica, I. Helsingfors 1925. 142 s. 8°. (Helsingfors
universitetsbiblioteks skrifter, VIII.)
I denna av universitetsbiblioteket i Helsingfors utgivna skriftserie har
med nr 8 påbörjats en samling »Miscellanea bibliogr aphica», till synes
avsedd att bliva periodisk. Första delen av denna samling, som innehåller
värdefulla bidrag icke blott till finsk bibliotekshistoria och bibliografi utan
även till svensk, är tillägnad Arvid Hult in på hans sjuttioårsdag den 3
aug. 1925. Med denna publikation hava de yngre kollegerna i
universitetsbiblioteket ånyo velat ägna den framstående biblioteksmannen och flitige
litteraturhistorikern en välförtjänt hyllning — på hans 60-årsdag år 1915
bragtes honom en första festskrift under titeln »Studier tillägnade Arvid
Hultin», som utförligt anmäldes i denna tidskrift (årg. 2, s. 291—295).
Bidragens rad inledes med en uppsats av Y. Hirn om »Utländsk
välgörenhet mot Universitetsbiblioteket», i vilken några brev avtryckas i
översättning, som belysa engelsmannen sir John Bowrings hjälpaktion efter
Abo-bibliotekets brand år 1827 (förut skildrad av förf. i Finsk tidskrift, maj—
juni 1925). Det mest vägande bidraget är utan tvivel Arne Jörgensens
härefter följande meddelande om »En Birgitta-handskrift i Helsingfors
universitetsbibliotek», vilken införlivats med biblioteket genom förvärvet av A. E.
Nordenskiölds stora boksamling. Handskriften, en codex mixtus i kvartformat
med fem pergamentsblad, de övriga på papper, har ursprungligen bestått av
140 blad (12 blad saknas). I denna handskrift ingå nu femton till
Birgittalitteraturen hörande skrifter, varav samtliga dock förut äro kända och de
flesta redan utgivna i tryck. Förf. har emellertid underkastat dem en kritisk
textgranskning för att fastställa de skiljaktigheter, som utmärka dem från
redan kända redaktioner, och har härvid kunnat framlägga flera intressanta
och i många fall viktiga enskildheter. De märkligaste Birgittaskrifterna i
Helsingforshandskriften äro Regula Salvatoris, Breviarium angelicum (=Celeste
viridiarium eller på svenska jungfru Marie Örtagård) samt framför allt
sammandraget av Birgittas kanonisationsprocess, »Summa processus
canoniza-tionis» (fol. 73—90), vilket ju även ingår i Kungl, bibliotekets nu under
utgivning varande cod. A 14 och i Cod. Ottob. lat. 90. Versionen i
Helsingforshandskriften kommer säkerligen att bliva av betydelse för detta
utgivningsarbete. Däremot har det icke varit möjligt att för detta använda den
redaktion av biskop Galhardus’ av Spoleto relation år 1373 om Birgitta
tillskrivna underverk, vilken också ingår i cod. Nordenskiöld.1
En värdefull uppsats, som också rör svensk bibliotekshistoria, är den
av H. Nohrström plublicerade om »Några krigsbytesböcker från Åbo
biblioteks grundläggnings tid i Helsingfors universitetsbibliotek». Genom att
jämföra den av Pipping uppgjorda förteckningen över böcker, som räddats
vid Åbo universitetsbiblioteks brand (endast 379 arbeten i 827 volymer)
med den katalog över bibliotekets äldsta bestånd, som år 1655 utgavs av
1 Detta parti av A 14 var redan tryckt, innan Helsingforshandskriften blev känd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
