Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
RECENSIONER
punkt betecknas av de för Grolier, Maioli och de bokälskande franska
konungarna utförda banden. Av sådana visas goda prov ur Berlinbibliotekets
rika samlingar (Taf. XL—XL VII): tre Grolierband, två Maioli, därav ett
utomordentligt vackert, med lackfärger belagt band, vidare band för Henrik
II, Frans II som dauphin, Henrik IV m. fi.
De tyska renässansbanden skilja sig från de italienska och franska
därigenom, att man här längre bibehöll blindpressningen, vilket delvis torde
hava haft sin orsak i uppfinningen av rullstämpeln, som visade ett avgjort
tekniskt framsteg i jämförelse med den enskilda blindstämpeln och som
möjliggjorde ett snabbt inpressande på banden av hela bordyrer och randornament.
Rullstämpeln skall första gången hava kommit till användning i Heinrich
Quentells officin i Köln omkr. år 1500. Så småningom anbragtes i mittfälten
större plattstämplar i form av porträtt och vapen — Husung kallar denna
dekoreringsart till skillnad från de redan ovan omnämnda 1400-talsplattorna »der
jüngere Plattenstempel» —, vilka sedermera även trycktes i guld eller färglades.
I detta sammanhang ingår Husung på en synnerligen intressant sida av modern
bokbandsforskning, till vilken han förut själv i många intressanta, särskilt
i Zeitschrift für Bücherfreunde offentliggjorda uppsatser lämnat viktiga
bidrag, nämligen frågan om tolkningen av de initialer och monogram, som ofta
finnas på såväl rull- som plattstämplarna. Konrad Haebler har i en
uppsats i denna tidskrift1 framlagt den teorien, att monogrammen hänföra sig
till konstnären-gravören, initialerna däremot beteckna beställaren, d. v. s.
här bokbindaren. Husung kommer till samma resultat, även om han i Haeblers
formulering av problemet icke vill se någon undantagslös regel. Såsom
bidrag till forskningarna på detta område lämnar Husung i det kapitel han
ägnat dessa band (avb. Taf. XL VIII—LVII) en sammanställning av alla de
bokbindar-initialer, som han påträffat på band i statsbiblioteket. I
förbigående vill jag nämna, att de för den bekante bibliofilen och humanisten,
ståthållaren Heinrich Rantzau på Breitenburg i Holstein bundna banden ofta
uppvisa stämplar med initialerna G V.
I ett följande kapitel behandlas de tyska renässansbanden med
italienskt-franskt inflytande och det är särskilt de berömda av den sachsiske
hovbok-bindaren Jakob Krause (1566—85) och hans medhjälpare utförda banden,
vilka beskrivas och avbildas (Taf. LVIII—LXIV).
De sista kapitlen behandla de under 16- och 1700-talen samt första
tredjedelen av 1800-talet utförda banden, då den franska stilriktningen helt
dominerade och även satte sin prägel på de tyska banden. Preussische
Staatsbibliothek äger en representativ samling av franska bokband från dessa
epoker, särskilt från 1800-talets början, då bokbindare sådana som Bozérian,
Lefebvre, Simier, Thouvenin, m. fi. voro verksamma. Denna samling
härrör från greve Etienne Méjans bibliotek, som av dennes son år 1847
försåldes till konung Friedrich Wilhelm IV. Méjan, som deltagit i den franska
revolutionen vid Mirabeaus sida och sedan var Eugene Beauharnais följaktig på
1 Der Rollstempel und seine Initialen (i: NTBB, 1924, s. 26 ff.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
