Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
RAGNAR DAHLBERG
götars Minne säges om Appelman att han i sina yngre år var informator i
riksrådet Schering Rosenhanes hus, och nu upptages titelbladets hela
frånsida i Natalitia Jesu Christi av en dedikation till Schering Rosenhane och
hans bröder Johan och Gustaf. Slutet av denna dedikation lyder: »Dominis
suis Clementissimis: Magnis Patronis, Evergetis ac Promotoribus omni
vene-rantiae cultu devotissime colendis, honorandis: Qualiacunque haec metra, in
faustum novi sideris initium, levidensis strenae loco & debitae observantiae
ac gratitudinis testificandae, speique Promotionis indubitatae ergo, submissé
& officiosé offert atque inscribit Petrus Haggeus». Av den visserligen mycket
ödmjuka men dock personliga dedikationen framgår således, att författaren
icke var någon för herrarna Rosenhane jämförelsevis obekant studerande,
som tackar för erhållet understöd och genom servilt smicker hoppas få detta
förnyat, utan en person som stod i något slags tjänsteförhållande till dem,
men likväl ansåg sig kunna giva dem en anspråkslös julgåva, denna gång
visserligen i form av ett latinskt poem. — Vilket år Haggeus-Appelman
tillträdde informatorsplatsen, har jag icke lyckats utforska, men mycket före år
1645 kan det icke hava varit, ty Schering Rosenhanes äldste son var född
1637 och hade således icke länge varit i behov av boklig undervisning. Om
Appelman definitivt lämnade sin befattning, då han i februari 1647 inskrevs
vid universitetet, vet jag icke heller.
Det säges att Per Andersson var »väl studerad» och dikten Natalitia
Jesu Christi utvisar, att han redan innan han inskrevs vid universitetet ägde
goda kunskaper i latinet och besatt förmågan att »componera» latinsk vers.
Hans studietid i Uppsala blev emellertid icke lång. År 1650 blev han på
tillskyndan av sin forne husbonde fängslad och insatt i häkte i Stockholm.
Orsaken härtill var följande. Under vistelsen på Torp hos Schering
Rosenhane hade Haggeus-Appelman förälskat sig i Rosenhanes syster Märta (f.
1614), och ett förhållande synes hava uppstått mellan den unge informatorn
och den rika adelsfröken, som redan hade lämnat ungdomsåren bakom sig.
Förhållandet varade ännu efter det Appelman inskrivits vid akademien, och
Stiernman låter oss veta, att Märta Rosenhane år 1649 vanärades av Per
Andersson, en ofrälse man.1
Schering Rosenhane omtalar själv saken i sina dagboksanteckningar:
»Imedlertid var jag eljest bekymrad och plågad med den lättfärdiga saken
angående min Syster Märta och den sk- Per Andersson, som henne bedragit
hade, hvarutinnan vederfors mig och mina bröder en uppenbar stor injustice
1 »Margaretha deflorata anno 1649 a Petro Andreae ignobili viro». I: Bibl.
Sveogothica, II, enligt Ernst Meyer, Gustaf Rosenhane, s. 56, not. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
