Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT NYFUNNET EX. AV DET L. ROSENTHALSKA MISSALE SPECIALE 203
För min del tror jag icke, att spörsmålet om Missale speciales
ställning inom den äldsta boktryckerihistorien kan avgöras endast på
typogra-fiskt-tekniska grunder. För denna min åsikt finner jag också stöd i den
strid, som stått om detta tryck och som föranlett uttalanden i de mest skilda
riktningar. Hupps åsikt, att missalets typ är identisk med psaltartypen 1457
på ett äldre stadium och att missalet därför är tryckt av Gutenberg själv
före år 1448, har egentligen endast rönt anklang hos Stein1 och Misset;
två andra franska bibliografer Seymour de Ricci2 och Mor tet3 hålla dock
före, att missalet i alla händelser är tryckt före år 1457 och bör tillskrivas
Peter Schöffer i Mainz. Även Zedler har, ehuru han på intet vis gillar det
slutliga resultat, till vilket Hupp kommit, låtit sig övertygas av Hupps på
en av de båda i missalet förekommande versala M-formerna (M 662)
grundade bevisföring, att typen representerar det äldsta stadiet av den
Fust-Schöfferska psaltartypen. Vad som emellertid starkast talar mot en tidig
datering av detta tryck anses vara satsytans jämna avslutning med indragna
skilje- och interpunktionstecken. Missalet återfinnes dessutom icke i Schöffers
bekanta tryckta bokförteckning från år 1469—70.4 Denna senare omständighet
synes mig vara av mindre vikt, ty upplagan har väl i sin helhet övertagits
av det stift, för vars räkning den blivit tryckt, och icke förts i handeln av
boktryckaren. Haebler5 har emellertid trott sig finna, att typen i Missale
Speciale står närmare den habitus, som typen har i de senare
Schöffer-psalterierna, och är därför böjd att datera missalet snarare till år 1480 än
1470. Och i sin anmälan av Hupp III säger Ad. Schmidt6, att numera
överensstämmelse synes råda på den punkten, att MS ej är tryckt med
psaltartypen, utan att till grund för MS-typen ligger en nygjutning med
användande av Schöffers matriser eller stämplar.
Av vad jag här i korthet anfört vill det emellertid synas, som om
någon enighet dock icke kunnat uppnås ifråga om missalets typografiska
ställning inom boktryckerikonstens äldsta historia. Sedan jag nu varit i tillfälle
att något sysselsätta mig med denna fråga, anser jag mig också tillfullo
kunna instämma i Adolph Tronniers yttrande, att över MS och MA »sind
1 H. Stein, Une production inconnue de l’atelier de Gutenberg. (I: Le Bibliographe
moderne, 1898, s. 297 — 306.)
2 Catalogue raisonné des premières impressions de Mayence (1445—1467), s. 73 f.
(Veröffentlichungen der Gutenberg-Gesellschaft, VIII—IX.)
3 Ch. Mortet, Les origines et les débuts de Vimprimerie (Paris 1922) s. 71.
4 Se bl. a. K. Burger, Buchhändleranzeigen des 15. Jahrh. (Lpz 1907), Nr 3.
5 Jämför dock hans anmälan av Hupp II i Literar. Centralbl., 1902, sp. 1404 f.
6 I: Literar. Zentralbl, 1918, sp. 465—67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
