Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
(rygghöjden 35—45 cm.), 4° (rygghöjden 25—35 cm.),
8° (rygghöjden 15—25 cm.) och 16° (rygghöjden lägre
än 15 cm.) förekommer numera. Delta
beteckningssätt för formatet är detsamma som tillämpas i Kungl,
biblioteket sedan åtskilliga år. Slutligen märkes, att
till den systematiska avdelningen fogats ett register,
upptagande de olika grupperna inom denna i
bok-stavsföljd, vilket för den, som icke är särskilt
förtrogen med det använda klassifikationssystemet, bör
kunna vara till god hjälp.
C. E.
Nordisk boktryckarkonst, den av bröderna Hugo
och Carl Lagerström utgivna facktidskriften för
bokindustri, bokkonst, bokhistoria och reklamväsen,
kunde med utgången av år 1924 fira sitt
25-årsjubi-leum. Med anledning härav utgavs decemberhäftet
som ett jubileumsnummer (75 s., rikt ill.). De
uppsatser, som ingå i detta häfte, bilda tillsammans en
historia över de senaste 25 årens svenska
bokhantverk. H. Lagerström inleder artiklarnas rad med
en översikt över »Svensk bokindustri under 25 år»,
varefter följer en uppsats av C. Lagerström om
»Tryckeriteknikens utveckling under 25 år». E.
Cederquist skriver om »Reproduktionstekniken under
25 år», N. G. Wo Hin om »Svensk bokkonst i
fågelperspektiv 1900—1924» och O. Isacson om
»Affärs-och reklamtrycket under de senare decennierna». En
intressant avdelning av jubileumsnumret utgöres av
prov på elevarbeten från yrkesskolorna för
bokhantverk och bokindustri i Stockholm och Göteborg under
år 1924. De väl tryckta annonsbilagorna vittna också
om den höga typografiska standard, till vilken
bröderna Lagerström bragt sitt tryckeri.
Ett särskilt tryckt 25-årsregister över innehållet i
Nordisk boktryckarkonst 1900—1924, utarbetat av
Arthur Lagerström, utkom samtidigt med
decemberhäftet.
Med anledning av jubileet hade Svenska
boktryckareföreningen den 16 dec. anordnat en
klubbafton med en utställning av typografiska prov ur
Nordisk boktryckarkonsts samtliga årgångar, på ett
förträffligt sätt belysande den värdefulla insats som
tidskriften och dess redaktörer gjort inom svenskt
bokhantverk och svensk bokkonst.
Topografiska bibliografier.
Som bihang till Göteb. o. Bohusläns
fornminnes-förms tidskrift, Bd 2, ha S. Abers t én och C. A.
Tiselius utgivit en bibliografisk översikt Göteborgs
och Bohus län i litteratur, karta och bild intill
utgången av år 1923 (vill, 215 s. 8°. Pr. 5 kr.). Under
det att Aberstén i sin till jubileumsutställningen i
Göteborg 1923 utgivna Bibliographia Gothoburgensis
(anm. i denna tidskrift, 1923, s. 51-55) förtecknat
staden Göteborgs bibliografiska litteratur med
undantag för kartor, har föreliggande bibliografis omfång
begränsats till övriga delar av länet, varvid jämväl
det kartmaterial, som berör Göteborgs stad,
medtagits. Bibliografien omfattar omkr. 2,250 nummer,
uppställda i kronologisk ordning inom de olika
avdelningarna.
Amanuensen vid Kungl, biblioteket P. Elf strand
har som bidrag till en bibliografi om Gästrikland
utgivit en förteckning över Litteratur om
Gestrikland 1900—1924 (Gefle 1924. 47 s. 8°). Förteckningen
har publicerats i Meddelanden av Gestriklands
kul-turhist. foren., 1924.
I Svenska stadsförbundets tidskrift, 1925, h. 1, har
N. Herlitz offentliggjort ett nytt nummer av sin
mycket nyttiga översikt Stadshistorisk revy 1923
—24, även särtr. (16 s. 4°).
Norge.
Oslo. Universitetsbiblioteket.
I innledningen til Universitetsbibliotekets
årsberetning 1923—24 uttales, at arbeidsåret 1923-24 har
været preget av de nedadgående tider. De ordinære
bevilgninger var redusert med over 15 prosent eller
med 33,000 kroner. Samtidig hadde valutafallet
minsket bibliotekets evne til å følge med på det
utenlandske bokmarked, hvor prisene var stigende. I
bygningen gjorde plassmangelen sig for hvert år
sterkere gjeldende. Ennu kunde det gå nogen tid
ved å rydde lagerrum, men store dele av biblioteket
måtte stadig flyttes om for å skaffe luft till overfylte
avdelinger. Også i lesesaler og kontorer var
plassmangelen følelig.
Men billedet savnet heldigvis ikke lyse trekk.
Ekstrabevilgningen til innkjøpet av den islandske
boksamling viste at statsmyndigheterne var villig til
å ofre noget for vårt nasjonalbibliotek når det gjaldt
å nytte en enestående leilighet. Stigningen i
benyttelsen på over 22 prosent talte sitt tydelige sprog om
at biblioteket fremdeles vokste i betydning for det
videnskapelige studium både ved og utenfor
universitetet.
Under avsnittet om samlingene omtales at
bibliotekets størrelse efter den generaloptelling som blev
foretatt av bibliotekets bokmasse ifjor utgjorde pr.
30. juni 1923 489,244 innbundne bøker, 138,000
utenlandske doktoravhandlinger, 17,739 avisbind foruten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
