Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
»Den svenska förlagsbokhandelns historia»,
vilket ur bokhistorisk och litteraturhistorisk
synpunkt lika viktiga arbete på annat ställe
i detta nummer gjorts till föremål för ett
utförligt referat.
Louvainbiblioteket.
I det senast utkomna häftet av Bulletin de
l’Œuvre internationale de Louvain, mars 1924,
finnes å s. 424—428 en utförlig redogörelse för det under
förra året från Sverige avsända, i NTBB 1923, s. 124
omnämnda bidraget till Louvainbibliotekets
återställande. Det svenska bidraget karakteriseras som
mycket betydande och som ett av de intressantaste,
som inkommit under den internationella
insamlingen. Särskild éloge ägnas åt förste bibliotekarien
A. Nelson, som lett den svenska insamlingen och
verkställt bokurvalet samt låtit sändningen åtföljas
av en detaljerad systematisk katalog, där de
svenskspråkiga titlarna upptagits även i fransk
översättning.
Bibliotekssakkunnigas och
Folkbildningssakkunnigas betänkanden
Sedan någon tid föreligger numera i tryck det
betänkande, som den 1 mars 1923 överlämnades till
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
av de s. k. Bibliotekssakkunniga, d. v. s.
medlemmarna av den kommission, som i augusti 1918
tillsattes för att utreda frågan om beredande av bättre
vård och utveckling åt sådana bibliotek, som utgöra
en mellanform mellan de stora statsbiblioteken och
de egentliga folkbiblioteken. Till sina huvuddrag
är det redan refererat i denna tidskrift (se årgång
10, sid. 62 ff.). Sådant det ter sig i fullständigt skick
visar det sig emellertid innehålla vida mer än vad
man av det preliminära referatet kunde förmoda.
Särskilt fäster man sig vid de av
kommittéledamöterna författade historikerna över de svenska
stifts-och läroverksbiblioteken, vilka innefatta
forskningsresultat av det allra högsta värde. Ej blott den
egentliga bibliotekshistorien utan även
odlingshistorien i vidsträcktaste bemärkelse har här riktats med
en myckenhet nytt och betydelsefullt material. Vad
beträffar de förslag till administrativa reformer och
nyskapelser som kommitterade framställt, så har
redogörelse därför lämnats redan i det ovan citerade
referatet. I allt väsentligt torde man inom
intresserade kretsar ha mottagit förslagen med utpräglad
sympati. Sålunda resulterade den diskussion som
Svenska Bibliotekariesamfundet vid sin
årssammankomst i Stockholm den 28 sistlidne maj ägnade
betänkandet och därmed sammanhängande frågor i ett
uttalande, i vilket samfundet framhöll det önskvärda
i, att ordnandet av vårt lands biblioteksväsen i allt
väsentligt följde de riktlinjer, som kommitterade
uppdragit. Att vissa enskildheter i organisationen
vid omsättningen i praktiken måhända komma att
medföra en del svårigheter lärer ej kunna undvikas,
men å andra sidan torde dessa vara av sådan
beskaffenhet, att de utan större komplikationer kunna
bringas ur världen. Det mest svårlösta problemet
torde vara att undvika en allt för stor anhopning
av ärenden hos den planerade överstyrelsen, vilken
på grund av sin interimistiska karaktär knappast
kan antagas disponera tillräcklig tid för att handlägga
och avgöra något mera avsevärt antal mål. Men
även på denna punkt bör en tillfredsställande
lösning kunna uppnås, närmast genom en lämplig
avvägning av förhållandet mellan lokalstyrelserna och
centralmyndigheten. Att belasta den sistnämnda
med detaljfrågor av ekonomisk eller teknisk art bör
givetvis anses uteslutet; dess funktion torde f å
uppfattas som i allt väsentligt fallande inom det
principiella området, och under dylika omständigheter
kan man helt visst vara övertygad om att den skall
kunna bemästra sin arbetsbörda, även om denna i
och för sig är högst betydande.
Samtidigt med ovannämnda kommittéutlåtande
har även till Kungl. Maj:t överlämnats ett annat
betänkande med utredning och förslag angående det
fria och frivilliga folkbildningsarbetet, utgörande
överarbetning av ett den 25 maj 1923 av
Folkbildningssakkunniga avlämnat utlåtande, på nådigt
uppdrag verkställd av de sakkunnigas ordförande,
professorn vid Lunds universitet Claes Lindskog. De
frågor som här upptagas till prövning sammanfalla
delvis med de av Bibliotekssakkunniga behandlade;
väsentliga partier av arbetet äro emellertid inriktade
på lösandet av helt andra spörsmål, nämligen
ordnandet av studiecirkelverksamheten,
föreläsningsarbetet m. m., vilka i detta sammanhang ej kunna
upptagas till behandling. På en del punkter gå
framställningarna däremot parallellt, särskilt i vad rör
skapandet av en ny grundorganisation för det
svenska allmänna biblioteksväsendet. Då
bibliotekssakkunniga tänkt sig att utnyttja de redan
existerande större stifts- och läroverksbiblioteken som
stödjepunkter i sin organisationsplan, framlägger
professor Lindskog ett förslag om att på
motsvarande sätt använda nu befintliga kommunala
bibliotek av större värde och betydelse som
centralbibliotek, vilka skulle utgöra en slags reservoarer för
kringliggande smärre boksamlingar och genom vilkas
personal de mindre bibliotekens tjänstemän vid
behov skulle kunna erhålla ledning och bistånd, exem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
