Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 RECENSIONER________________________________
i motsats till den praxis, som tillämpas i våra svenska bokkataloger och
årskataloger, där som regel första substantivet i nominativ form tages till
uppslagsord.
Katalogen är utarbetad med stor bibliografisk noggrannhet, och det
torde vara ganska svårt att upptäcka några felaktigheter av betydenhet.
Absolut felfrihet är naturligen otänkbar i detta liksom i alla andra
bibliografiska arbeten av större omfattning. Ett par smärre kompletteringar och
beriktiganden kunna här göras. En ofullständighet är, att i många fall icke
har angivits, när ett arbete utgör en akademisk avhandling. För många
bibliotek kan en upplysning härom vara av stor betydelse. Som exempel må
nämnas Anton B lan c k, Den nordiska renässansen i 1700-talets litteratur
(Akad. avh. Uppsala), Fredrik Böök, Romanens och prosaberättelsens
historia i Sverige intill 1809 (Akad. avh. Lund), Gottfrid Carlsson,
Hemming Gadh (Akad. avh. Uppsala), Oscar Wieselgren, Bidrag till
kännedom om 1600-talsdramat i Sverige (Akad. avh. Uppsala). A sid. 185 finnes
hänvisning från Abbé Coignard till Hjalmar Lundgren. Författarens förnamn
borde ha kompletterats till Karl Hjalmar (vilket också gjorts å sid. 206 och
241) för undvikande av förväxling med bibliotekarien och författaren Hjalmar
Lundgren.
Titlarna äro i allmänhet försedda med s. k. annoterade kataloguppgifter,
d. v. s. upplysande anmärkningar angående innehåll och karaktär, vilka
uppgifter givetvis för det ändamål, som med katalogen åsyftas, äro av största vikt.
Med ledning av dessa anmärkningar kan en biblioteksföreståndare bilda sig en
föreställning om böckernas innehåll och värde utan att hava dem till hands.
Att en viss ojämnhet i avfattningen kan iakttagas är förklarligt, då man
besinnar, att detta arbete varit fördelat på ett stort antal händer. En detalj
-granskning av notiserna kan av lätt insedda skäl här icke komma ifråga,
men det kan måhända vara till gagn, om några smärre förbiseenden bliva
påpekade. Anmärkningen till Per Hallströms berättelse Döda fallet (sid. 71)
kunde fått en lyckligare formulering. Det av Magnus Huss åren 1793—1796
gjorda företaget gick ej huvudsakligen ut på att sänka Ragundasjön,1 utan
åsyftade närmast att bereda en flottled för timret, vilket merendels blev
sönderslaget i det höga fallet utför Storforsen eller Gedungsen- I planen
ingick dock även att något sänka den strax ovanför fallet belägna
Ragundasjön. Företaget var så långt ifrån att misslyckas, att hela sjön blev
fullständigt torrlagd på några få timmar.2 Sid. 204, anmärkningen till A. F.
Skjöldebrand, Memoarer, lyder »... och hans memoarer äro lika välskrivna
som historiskt tillförlitliga». S. var som bekant ingalunda alltid något
sanningsvittne, och därför skulle undertecknad hellre vilja formulera notisen
sålunda »... äro väl skrivna, om ej alltid historiskt tillförlitliga». I tillägg
1 I texten (sid. 71) står: »att avtappa sjön Gedungsen», som var namnet på fallet,
men detta har i »Rättelser och tillägg» ändrats till: »att sänka Ragundasjön».
2 Se Englund, J. A., Gedungsen eller Ragundasjöns utgrävning. Stockh. 1853. Ny
uppl. Östersund 1922.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
