Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 GUSTAF ADDE
och i den andra Naturalie och Konstkamrarna. Första fonden til
Peters-burgiska Bibliotheket är det Curländska, hwilket de Swenske hade tagit i
Mitau och fördt till Riga, hwaräst det ock stod til åhr 1714.1 Sedan
inlöstes Pitcairns,2 M. D. Scoti, och Czariska Lijf-Medici D:r Areskins3 gode
wäns Bibliothèque, bestående af utwalda och wäl conditionerade böcker.
(Det är denne Pitcairns Mechaniska principier i Medicin, som hafwa
för-wärfwat Boerhawen ett sådant stort namn.) Omsider blefwo ock bem:te
Areskins böcker kiöpte och slagne til Czariska Bibliotheket. Hr.
Schumacher4 anskaffade under sin resa många stora wärck, til en Summa af
3 000 Rubler; och så länge Peter I. lefde bestod han 6 000 R° åhrligen til
Böckers och rariteters upkiöpande.5
Bibliotheket är upstält i 2:ne stora sahlar: den undre, hwaräst hyllorna
äro utzirade med lärda mäns portraiter och wackra Flamandska målningar,
innehåller Mathematica, Historica och Literaria: i den öfre, som är
halfannan wåning hög, för waras Medica, Historia Naturalis, hwartil ock propter
affinitatem materiæ höra Resebeskrifningar, Juridica och Theologica. Af
Juridiska (: neml. Juris Civilis Romani :) finnas inge andre, än de som
kommit med Curländska Bibliotheket; ty Publicisterna, effter af dem icke är ett
stort antal, ställer man näst effter hwart rikes historicos i det nedre
Bibliotheket. Theologica classis continueras ej heller, utan blifwer wid den Cur-
1 Jfr J. BaCMEISTER, Essai sur la Bibliothèque et le Cabinet de curiosités et d’histoire
naturelle de l’Académie des Sciences de Saint Pétersbourg. 1776, s. 47 ff. — Ö. "Walde,
Storhetstidens litterära krigsbyten, 2 (1920), s. 193; "Walde uppgiver sig dock ej känna, vart
det i Mitau tagna biblioteket blivit fört.
2 Archibald Pitcairne (f. 1652 i Edinburgh, d. 1713), professor i medicin i Leyden
1692—93, verkade därefter i Edinburgh. Utövade medicinskt författarskap (Dissertationes
medicœ, 1701), men var även litterärt verksam.
3 Robert Areskin (eller Erskin), (d. 1718), från Skottland, studerade vid Oxford,
husläkare hos furst Mensikov och kom 1706 i tsar Peters tjänst. President i apotekarkollegiet
(arkiater).
4 Johan Daniel Schumacher (f. 1690 i Colmar, d. 1761) kom 1714 till Ryssland och
blev av tsaren anställd som bibliotekarie vid det till Petersburg förda Mitaubiblioteket.
Hans utsändande till Frankrike, Holland och England skedde enligt en annan uppgift 1721.
På organiserandet av akademiens hela verksamhet kom han sedermera att utöva ett icke ringa
inflytande. Genom hans åtgörande blev under åren 1742 — 47 tryckt en första utförlig katalog
över biblioteket. — Om Schumacher gör Berch i marginalen en del mera »personliga»
uttalanden: »Schumacher är en man af swaga studier, har warit nästan som kammartienare
eller små-secreterare hos sachsiske ministern Le Fort, jämwäl hwad Tyskarne kalla en
Famulus hos den lärda Czariska Archiatern Areskin, där han upsnappat en hop saker i
historia literaria; har för öfrigt en stor assurance och weet hofwägarne til pricka, at flitigt
upwakta de förnäma och alstädes giöra sig nécessaire. Det war honom icke heller swårt
under sin resa igenom Tyskland, Holland och Frankrike, til år 1722, at finna skickeligit
folck, effter en Commissionaire straxt kan adressera sig til de widtberömdaste män, när
principalen icke spar på penningen.»
5 Om bibliotekets tillväxt under de närmast följande årtiondena, se Bacmeister, a. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
