Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SIENA-HANDSKRIFT AV BIRGITTAS REVELATIONER 55
Gano Guidini, ett bekant namn i den heliga Katarinas historia. Född i
mitten av 1340-talet av föräldrar i anspråkslös ställning blev han, sedan
hans fader avlidit under den stora pestepidemien 1348, omhändertagen av
släktingar och uppfostrad under studier i latin och juridik för att en gång
kunna förtjäna sitt upphälle som skrivare och notarie. Några och tjugu
år gammal vann han anställning hos staden Sienas myndigheter och
fortsatte sedan att verka i deras tjänst, vid ett par tillfällen som medlem
av den styrande organisationen, de s. k. defensorerna. Kort efter Katarinas
framträdande infördes han i hennes krets av tvenne vänner, Ranieri di
Landoccio och Nigi di Doccio, vilka slutit sig till Katarina och ägnat sig
helt åt hennes tjänst. Även Ser Christofano blev så starkt påverkad av
Katarinas mystiska förkunnelse, att han beslöt sig för att lämna alla världsliga
sysselsättningar och ansluta sig till något av samtidens talrika religiösa
brödraskap, ehuru han av sin moders böner lät beveka sig att avstå från
sin föresats. Han förblev emellertid hela sitt liv igenom en av Katarinas
trognaste anhängare, och i sina efterlämnade självbiografiska anteckningar1
har han annoterat, vad han funnit mest anmärkningsvärt under deras
samvaro. Han har således haft rika tillfällen att höra Katarina uttala sig både
i andliga och världsliga frågor. Måhända är det Katarina själv som
föranlett honom att intressera sig för Birgitta. Det kan ju också tänkas, att
han på ett eller annat sätt, medelbart eller omedelbart, stått i beröring med
Katarina av Vadstena, som ju efter att hava fört Birgittas lik till Sverige
återvänt till Rom för att bedriva arbetet på sin moders kanonisering. I
slutet av år 1378 nämnes hon i sammanhang med Katarina av Siena med
anledning ay en framkastad plan att bekläda dem båda med påvlig fullmakt
och sända dem till Neapel för att söka omvända drottning Giovanna. Detta
synes ju häntyda på att överensstämmelsen i deras syften stått klar för
samtiden, och att man under sådana omständigheter bland Katarinas av Siena
lärjungar kommit att intressera sig även för Birgitta förefaller ju helt naturligt.
I varje fall torde den handskrift, som Ser Christofano låtit utföra, få betraktas
som en antydan om att han för sin del haft blick för vikten och värdet av
Birgittas insats i 1300-talets kyrkliga reformarbete.
1 Publ. av Carlo Milanesi i Arch. Stor. Ital, Vol. 4 (Firenze 1843) s. 25—47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
