Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 203
svenska såväl som utländska, och andra arbeten, i vilka upplysningar om
skrifter rörande svensk historia kunnat vinnas. Särskilt gäller detta en del
fack, som visserligen i en historisk bibliografi kunna och även av Setterwall
hava betraktats såsom mera periferiska, t. ex. biografi, topografi,
person-och kulturhistoria. Beträffande i Sverige tryckta arbeten och uppsatser
inom den egentliga historiens område torde knappast några mera
väsentliga erinringar vara att göra. Anmälaren har för kontrollens skull på måfå
utvalt och genomgått följande bibliografier: Årskatalog för svenska
bokhandeln för 1917, Svensk litteraturhistorisk bibliografi för 1912 samt
Katalog över den svenska litteraturen i Finland 1901—1905. Ur dessa har jag
antecknat mer än ett 30-tal arbeten och uppsatser, som icke finnas i
Setterwalls bibliografi. Att uppräkna dem skulle taga utrymmet för mycket i
anspråk. Som exempel nämner jag blott: H. Fröding, Göteborgs
donatorer från äldre tid intill våra dagar; N. Herlitz, Karolinerna som
författare; O. Montelius, Minnen från forntiden, ordnade och beskrivna; S.
Clason, En ny hypotes om jätten Finn; J. Ahrenberg, Den Viborgska
adeln, dess institution, dess riddarhus och dess upplösning; M. Rosendal,
Den finska pietismens historia (den finska editionen är upptagen men ej den
av Lilius gjorda översättningen). Möjligen har Setterwall sett alla dessa
arbeten men av en eller anledning icke ansett sig böra medtaga dem. Gent
emot ett sådant antagande kan emellertid med rätta invändas, att det hade
varit bättre att nyttja bortvalsprincipen i fråga om andra, i bibliografien
förtecknade obetydliga och påtagligt mycket populära skrifter än mot dessa,
då andra arbeten av alldeles likartad beskaffenhet återfinnas i bibliografien.
Vända vi oss åter till arbeten och uppsatser på främmande språk,
vilka äro av vikt för vår historia, är det varjom och enom känt, vilket
systematiskt och mödosamt sökande det erfordras för att uppleta dessa
skrifter, som ofta publiceras i svåråtkomliga tidskrifter. Man måste
ovillkorligen skänka sin beundran åt Setterwall för det betydliga antalet
utländska bidrag till svensk historieforskning, som han lyckats införliva med sin
bibliografi. Men å andra sidan är det obestridligt, att materialet med
lätthet skulle kunnat suppleras ur lättillgängliga bibliografiska hjälpmedel.
Anmälaren har även i detta fall gjort stickprov förmedelst en årgång av de
danska, norska och tyska tidskriftsindexerna, Karl Georg’s
Schlagwort-Katalog 1903—07 samt några franska och italienska bokförteckningar. Ur
listan på arbeten och uppsatser, som ej återfinnas i Setterwalls bibliografi,
måste jag nöja mig med att anföra följande såsom exempel: J. K.
Bergwitz, Forudsetningerne for Sveriges stormaktstilling i det 17 aarhundrede;
E. Möllerstedt, Karl XII:s minnet; W. Döve, Schwedishe Münz- und
Bankpolitik 1738 — 64; E. Wangerin, Das Gustav-Adolphs Lied von 1633;
A. Dufour, La reine de Suède à Esonnes en 1656; C. Bildt, Les médailles
romaines de Christine de Suède.
I en bibliografi av en sådan omfattning som Setterwalls kunna
onöj-aktigheter vid titlarnas kopiering och fel vid uppgifternas angivande svår-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
