Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_____________ RECENSIONER 43
Under det att alltså denna viktiga fråga ännu så länge ligger nere i
vårt land, har däremot i Finland ett systematiskt ordningsarbete av där
befintliga fragment påbörjats, som redan avsatt flera viktiga resultat. Jag
behöver blott hänvisa till Haapanens och Malins i denna tidskrifts förra
årgång offentliggjorda uppsatser, vilka hämtat sitt stoff från den stora
fragmentsamlingen i universitetsbiblioteket i Helsingfors, samt till föreliggande
större arbete, den första bibliografiska beskrivning i sitt slag av en
fragmentsamling. Helsingforssamlingen, som uppskattas till minst 10,000 blad,
härstammar som bekant också från det svenska Kammararkivet. På grund
av artikel 12 i fredsfördraget i Fredrikshamn 1809 förpliktigades Sverige att
inom sex månader, senast ett år, utlämna »alla egohandlingar, arkiv och
andra så allmänna som enskildta dokument, planer och kartor öfver
fästningar och städer, som till följd af närvarande traktat tillfallit H. M*
Kejsaren af Ryssland». Under åren 1810—12 utlämnades på grund härav från
Kammararkivet till en i Stockholm verksam finsk kommission Ȋldre och
senare årens jorde-, lands- och verifikationsböcker etc.» rörande de avträdda
finska landskapen, omfattande tiden 1531—1809. Härvid medföljde även
de åländska och österbottniska fogderäkenskaperna, vilka av ålder räknats
till de norrländska landskapshandlingarna. Långt senare, år 1864, gjordes
på initiativ av en enskild finsk forskare J. E. Vaaranen en efterskörd i
Kammararkivet, varvid ytterligare närmare 300 volymer överlämnades till finska
statsarkivet; mer än hälften härav rörde dock icke Finland utan
Östersjöprovinserna.1 Räkenskaperna för tiden ca. 1531—1640 voro för det mesta
bundna i pergamentblad från äldre handskrifter och tryckta böcker. De
till Finland överförda handlingarna förvarades först i Åbo och från år 1819
i Helsingfors, till en början på olika ställen och utan egentlig vård. Först
åren 1844—56 ordnades den stora samlingen, vilket arbete anförtroddes åt
bibliotekarien och docenten vid universitetet i Helsingfors E. Grönblad, vilken
inlade stora förtjänster om det på grundvalen av dessa handlingar bildade
senatsarkivet, som år 1869 fick den officiella titeln Finlands statsarkiv. Men
Grönblad hade även sin uppmärksamhet riktad på innehållet i de som
omslag använda pergamentbladen och kom genom en rad värdefulla fynd2 till
den slutsatsen, att här förelåge rester av finska kloster- och kyrkobibliotek.
Genom senatsbeslut den 25 okt. 1843 hade därför redan bestämts, att
arkivalieomslagen skulle avlägsnas från handlingarna och överlämnas till
universitetsbiblioteket i Helsingfors samt att de gamla handlingarna i stället skulle
förses med nya band. Härvid gjorde man sig dock skyldig till ett ur
arkivteknisk synpunkt oriktigt förfarande — liksom man senare också gjort hos
oss —, i det att man förbisåg betydelsen av de anteckningar och signa, som
1 Betänkande 1919 av Arkiv sakkunniga, s. 129. — Man gick så långt i
tillmötesgående att en jordebok, som rörde gods såväl i Finland som Sverige, överlämnades i original,
under det att de partier, som angick Sverige, avskrevos för Kammararkivets räkning.
2 Om dessa och av andra finska forskare, såsom af Brunér, Elmgren,
Boman-SON m. fi. gjorda fynd se Haapanens inledning, s. x ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
