- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång IX. 1922 /
153

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIDRAG TILL NORDISK BOKHISTORIA UNDER MEDELTIDEN 153

Birgittinernas intresse för Seneca framgår äfven af den omständigheten,
att hans skrifter ofta citeras i Vadstenamunkarnas predikosamlingar, och
därvid icke endast sådana ställen, som kunna ingå i dessa förkortade
bearbetningar, utan äfven autentiska passager, såsom exempelvis hans bref till
Lucilius.

Den codex, hvaraf Helsingfors universitetsbiblioteks Seneca-fragment
utgör en rest, hör jämförd med ofvannämnda Seneca-handskrifter hemma på
en högre litterär nivå, då den ju innehållit åtminstone en af filosofens skrifter
i oförändradt skick. Det är att beklaga, att fogdevandalismen af denna codex
ej räddat mera än ett Seneca-blad, som nu — miserabile dictu — utgör det
enda i Finland bevarade minnesmärket öfver intresset för de klassiska
prosaförfattarna under medeltiden.1

2.
Maximianus, Elegiae. Statius, Achilleis.

Ett af de intressantaste fragment, som jag påträffat i HUB:s samling,
utgöres af två sammanhörande pergamentblad, innehållande delar af
Maxi-miani elegier och Statii epos Achilleis. Dessa blad, från 1200-talet, synas
äfven äga en viss betydelse för resp. författares texthistoria, —
omständigheter, som jag emellertid icke har för afsikt att upptaga till behandling i
detta sammanhang. — Den kamerala anteckningen på arket lyder : »Fateburs
Reckenschapen opa Heisingefors Gårdh Pro Anno 1570».

Att Maximiani elegier och Statii Achilleis brukade följas åt i samma
handskrifter, framgår bl. a. af den i Maximianus’ texthistoria ytterst viktiga
Cod. Etonensis (i England), saec. XI, »qui post Theoduli eclogas
Maximia-num . .. habet, deinde Statii Achilleida, Ovidii remedia amoris et partern
epistularum, Aratorem».2

Det ifrågavarande arket har blifvit stympadt upptill och i sidomarginalen.
Bladens ursprungliga storlek har varit c. 46 X 25 cm.; numera är den 32 X 23
cm. Skriftytan har varit c. 33 X 18 cm. Sidorna äro tvåspaltiga. Spalterna
ha ursprungligen haft 62 rader; på första bladet ha sedermera upptill
bort-skurits 14, på andra bladet 13 rader, så att antalet nu på Maximianus-bladet
utgör 48, på Statius-bladet 49. Hvarje vers börjar med stor bokstaf, skrifven
med samma bläck som den öfriga texten. Dessa begynnelsebokstäfver stå,

1 Fragment med text ur den patristiska litteraturen samt ur den romerska rätten,
hvilka i riklig mängd finnas i HUB:s pergamentsamling, kunna ej behandlas under rubriken
auctores classici.

2 E. Behrens, Poetae latini minores, Vol. V (Lipsiae 1883), s. 314—315.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:10:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1922/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free