Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
duktioner af handskrifter från Staatsbibliothek i
München, som kunnat inköpas delvis tack vare
bidrag från enskilda personer.
Sedan 1920 års riksdag fr. o. m. 1921 anvisat anslag
till en utvidgning af afdelningen för
katalogiserings-arbeten inom Kungl, biblioteket, har
katalogiserings-och revisionsarbetet upptagits äfven i den utländska
tryckafdelningen. Under det gångna året blefvo
facken paleografi och arkeologi slutgiltigt
behandlade och revisionen af facket polygrafer påbörjades.
För bättre tillgodogörande af befintligt utrymme
har samlingarnas uppställning så till vida ändrats,
att böckerna uppdelats i tre formatklasser i stället
för hittillsvarande två. Denna anordning, som icke
medfört svårare olägenheter, skall tillämpas äfven
vid det fortsatta revisionsarbetet.
Till denna årsberättelse har bifogats Kungl. Maj:ts
nådiga instruktion för Kungl, biblioteket med bl. a.
de den 31 dec. 1921 stadgade ändringarna.
K. bibliotekets om- och tillbyggnad.
Med anledning af aflåten k. proposition har
riksdagen beslutat att dels till vissa ändringsarbeten i
Kungl, bibliotekets byggnad, afseende entresolering
af visningssalen och andra i samband därmed
stående arbeten, bevilja på extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 ett reservationsanslag af 186,000 kr., dels
till ersättning åt arkitekten A. Anderberg för af honom
uppgjorda ritningar för vissa om- och tillbyggnader
af Kungl, biblioteket anvisa på extra stat ett
förslagsanslag, högst 3,000 kr,
Kungl, bibliotekets om- och tillbyggnadsförslag är
föremål för en utförlig och synnerligen
erkännans-värd redogörelse i Zentralblatt f. Bibliothekswesen,
1922, h. 1—2, s. 35—37, af bibliotekarien vid
Preus-sische Staatsbibliothek dr A. Jürgens.
Riksarkivet.
Personalnotiser.
Förre hofrättsrådet Fredrik af Klinteberg
afled d. 17 mars. Efter erhållet afsked från sin tjänst
i Svea hofrätt arbetade Klinteberg från hösten 1913
frivilligt i riksarkivet. Han sysslade under flera år
med stort intresse med registrering af de till Svea
hofrätt ingifna renovationerna af häradsrätternas
domböcker. Senare öfvergick han till att fortsätta
det af Th. Westrin upplagda kortregistret öfver
brefskrifvare i de diplomatiska samlingarna. Klinteberg
vann äfven i riksarkivet på grund af sitt älskvärda
väsen allas sympati.
Till andre arkivarie utnämndes den 25 november
1921 amanuensen fil. lic. Ernst Nygren. Tillförsle
arkivarie utnämndes den 31 december registrator
Einar Waern. Till registrator utnämndes den 28
februari 1922 af riksarkivet amanuensen fil. lic. Ivar
Simonsson. Till amanuenser antogos den 28
sep-temper fil. lic. Sam Hedar och den 28 december 1921
fil. doktor Arne Forssell.
Meddelanden från Svenska Riksarkivet, N. F. 51
—53 har nyligen utkommit och innehåller utom
riks-arkivariens årsberättelse för 1919 (se NTBB 1920 s.
109) Handlingar rörande arkivväsendet och en
uppsats af förste arkivarien B. Boethius, Riksarkivets
Livonica-serie under 1600- och 1700-talen. Bland
handlingarna angående arkivväsendet förtjänar hänvisas
till justitiedepartementets skrifvelse angående
öfver-lämnande till riksarkivet af hos Svea hofrätt
förvarade bouppteckningar samt framför allt till
riksarki-variens skrifvelse till Kungl. Maj:t angående nya
befattningar vid riksarkivet. Skrifvelsen, som låg till
grund för propositionen till 1920 års riksdag om
inrättande af arkivrådstjänster, lämnar en värdefull
öfversikt öfver riksarkivets utveckling från 1899
Frågan om landsarkivets i Vadstena förflyttning till
Linköping återupptogs af riksarkivarien i en
skrifvelse till Kungl. Maj:t. Det viktiga spörsmålet om
inrättande af en centraldepå af vissa arkivalier från
de centrala ämbetsverken och dennas förläggande till
Vadstena slott behandlas i ett annat af
riksarkiva-riens utlåtanden. I öfrigt meddelas
landsarkivariernas berättelser om inspektion af lokala arkiv.
Arkivarien Boethius’ utredning om Livonica-serien lämnar
en intressant redogörelse för, huru de inkomna
akterna ordnades i riksarkivet under 1600-talet. Peder
Månssons ordningsprincip bestod i ett kronologiskt
sammanförande och med en underindelning af
växlande grupper, som senare helt naturligt betydligt
utvidgades. Årgångssystemet frångicks senare och
i stället upplades parallella serier. Ärenden från
Östersjöprovinserna handlades i det tyska kansliet.
Ett särskildt finskWivländskt kontor bildades 1651
men upplöstes redan under 1680-talet.
Livonica-serien framgick ej ur leveranser från någon
kansliafdelning utan bildades genom ordningsarbetet i
riksarkivet. Sammanförandet af serien till en enhet
skedde före slottsbranden, hvilket äfven förklarar
dess räddande. Den bibehöll senare sin uppställning
i kronologisk följd, ehuru vissa försök till
realordning af Palmskiöld företogos. Bland accessioner
märkas särskildt Erik Dahlbergs papper, och de delar
af de från Estland öfverförda förvaltningsarkiven,
som kvarhöllos efter Nystadfreden.
Riksarkivet under år 1921.
Af riksarkivets årsberättelse för 1921, afsedd att
inflyta i Meddelanden från Svenska Riksarkivet, fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
