Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 ARVID LINDHAGEN
tre till antalet: 1) Cod. Epternacensis från början af 700-talet, 2) Cod.
Ber-nensis från slutet af 700-talet och 3) Cod. Wissenburgensis skrifven omkr.
år 772; de äro in extenso utgifna af De Rossi och Duchesne.1 Originalet
har kommit till i Gallien, enligt de nämnda utgifvarnas mening i Auxerre
mellan 592 och 600, enligt Krusch i Luxeuil 627/28.
Ehuru detta martyrologium i regel icke innehåller annat än
martyrernas namn samt dagen och orten för deras död, har det dock varit en
viktig källa för alla de följande, som kallats historiska, emedan de dessutom
meddela från andra håll hämtade mer eller mindre utförliga uppgifter om
helgonens lefnad och död. Det äldsta bland dessa härrör från Beda (673 —
735); och efter honom kan man steg för steg följa utvecklingen ända fram
till det romerska martyrologiet af 1583. Förtjänsten häraf tillkommer Henri
Quentin, som i sitt epokgörande arbete Les martyrologes historiques du
moyen âge (Paris 1908) på ett glänsande sätt utredt hithörande förhållanden.
Bland handskrifterna af Bedas martyrologium särskiljer Quentin två
klasser, en äldre och en yngre. Att exakt fastställa, huru mycket som är
Bedas eget verk, har icke varit möjligt; men det är sannolikt, att den äldre
klassen icke väsentligen skiljer sig från originalet.2
Till den senare klassen af Beda-handskrifter ansluter sig såsom länk i
utvecklingskedjan ett förut alldeles okändt martyrologium, som Quentin
upptäckt i en latinsk codex (nr 3879) i Bibliothèque Nationale i Paris.
Handstilen synes härröra från förra hälften af 800-talet; och enligt Quentin kan
man icke betvifla, att originalet sett dagen i Lyon före år 806.
På detta martyrologium bygger i sin tur Florus, som var diakon i Lyon,
född mot slutet af 700-talet och död omkr. 860. Af hans arbete föreligga
enligt Quentin tre olika redaktioner. Af den äldsta har Quentin icke
återfunnit mer än två fragment, tillsammans utgörande fyra blad (Q 224); den
andra i ordningen härrör sannolikt från den första tredjedelen af 800-talet,
den yngsta från 4en andra tredjedelen af samma århundrade (Q 384, 385).
De tre senast nämnda martyrologierna äro fullständigt återgifna i
Quen-tins bok, men uppgifterna äro ej såsom annars ordnade i datumföljd, hvarför
det varit nödvändigt att vid citat i den följande kommentaren alltid angifva
sidan, t. ex. Beda (Q 51).
Flori sista redaktion har varit utgångspunkten för hans närmaste
efterföljare på området, Ado, född omkr. 800, död 875 såsom ärkebiskop i Vienne.
1 Acta SS. Novembris. Tomi secundi pars prior. Bruxellis 1894.
2 »Tout nous porte à croire que nous avons dans notre première famille de
manuscrits l’oeuvre de Bède, à très peu de chose près, telle qu’elle est sortie de ses mains» (Q 119).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
