Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 K. B. WIKLUND
Alla dessa belägg äro hämtade enbart ur den föga omfångsrika
abcboken, men de och deras likar förekomma lika talrikt äfven i sångboken.
Så vidt jag förstår, visa de otvetydigt, att böckernas öfversättare var fullt
hemmastadd i finska språket, t. o. m. så hemmastadd, att han omedvetet
insatte finska ändelser i lapska ord, något som så mycket lättare kunde ske,
som han lika väl som hvarje annan, lärd eller olärd, måste märka, att de
bägge språken äro besläktade med hvarandra. Det uppstår då en ny fråga:
hur skall man förklara, att en infödd Pitebo som Nicolaus Andreæ kunnat
äga en så noggrann kunskap i finska.
I sina »Norrländska samlingar», VI, s. 307 ff. har Nordlander
sammanfört en mängd notiser om herr Anders eller Andreas Nicolai i Piteå,
fader och företrädare till Nicolaus Andreæ. Af dessa notiser framgår bl. a.,
att den kraftfulle herr Anders var af birkarlasläki, att han äfven själf dref
handel i Lappmarken och att han förstod lapparnas tungomål.1 I sin ofvan
citerade Supplik af den 17 jan. 1614 säger också herr Nils, då han utlofvar
att göra färdig handboken, lilla katekesen och några »besynnerliga»
evangelier på lapska, att han härpå hafver sin salige faders »monumenta»,
hvarjämte han i företalet till sin sångbok säger sig hafva »ställt och reformerat»
abc-boken och mässboken; i det kungl, brefvet af den 24 sept. 1617 säges
det likaså, att han nu i förstone »renoverat» själfva lapska abc-boken o. s. v.
De veterligen första försöken att i sammanhängande text2 begagna sig af
lapska språket ha sålunda med all sannolikhet gjorts redan af Andreas
Nicolai, om ock de första tryckta lapska böckerna härstamma från hans son.
Det nyssnämnda finska inflytandet på språket i de första lapska
böckerna kan sålunda möjligen ha gjort sig gällande redan hos fadern, men
blir därmed icke mindre anmärkningsvärdt, enär äfven denne bör ha varit
infödd Pitebo — hans fader var nämligen sannolikt birkarlen Nils Olsson
»i Hampnen» under Öjebyn i Pite socken. Öfverbibliotekarien Bygdén har
nu välvilligt meddelat mig, att Andreas Nicolai under åren 1560—65 var
kyrkoherde i Torneå. Det kunde då visserligen teoretiskt tänkas, att han
lärt sig sin finska under tjänstgöringen i denna finsktalande församling,
men det är å andra sidan otroligt, att en från början icke finsktalande
person alls kunnat skickas dit som präst; i de tyvärr fåtaliga fall, där en
kontroll är möjlig, synas prästerna i Torneå under denna och följande tid hafva
1 Om honom se äfven Birger SteckzÉn, Minnesskrift till Piteå stads
300-årsjubi-leum (Upsala 1921), s. 11 f.
2 En liten rysklapsk ordlista finnes redan från år 1557, jfr J. Abercromby och A.
GENETZ i Journal de la Société Finno-Ougrienne, XIII, 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
