Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
Riksdagen beslöt den 10 dec. 1920, att staten skulle
taga ledningen af landets folkliga biblioteksväsende
om hand och beviljade ett betydande belopp för
ordnandet och understödjandet af
biblioteksverksamheten. Uppgiften att skapa en enhetlig organisation
och fastslå de principer, enligt hvilka arbetet skall
planeras, tillhör enligt riksdagens beslut statens
bibliotekskommission. Denna utgöres af det skolråd,
som handhar ärenden rörande det fria
folkupplysningsarbetet (ordförande) och af representanter för
några för folkbildningens höjande verksamma
föreningar, såsom Svenska Folkskolans Vänner, Finlands
Svenska Arbetareförbund m. fi. Kommissionens
sekreterare är en af densamma utsedd tjänsteman,
benämnd direktör för biblioteksväsendet. Denne
direktör har att verkställa kommissionens beslut
och synes i det hela ha samma uppgifter som de
svenska bibliotekskonsulenterna. De
statsunderstödda bibliotekens verksamhet är centraliserad i
Statens biblioteksbyrå i Helsingfors. Den förste
direktorn för biblioteksväsendet är fil. mag. Helle
Cannelin. För den lokala
instruktionsverksamheten är landet indeladt i fem distrikt med hvar sin
bibliotekskonsulent. De svenskspråkiga trakterna
bilda ett distrikt för sig med rektor Uno Stadius
som bibliotekskonsulent. — Statens
bibliotekskommission behandlar f. n. frågan om grunderna och
villkoren för bibliotekens statsanslag, hvilkas
storlek liksom i andra länder gifvetvis kommer att bli
beroende af det belopp, som resp. kommuner eller
andra understödjare själfva anslå för ändamålet.
Helsingfors. FinlandsRiksdag s Bibliotek
Under hösten 1921 har utkommit Katalog 1917—
1919, liksom de föregående redigerad af A. H.
Bergholm. Uppställningen är i hufvudsak densamma
som tillämpats i katalogen öfver den närmast
föregående treårsperiodens förvärf.
Nordisk bibliografisk litteratur.
Med innevarande årgång öfvertager NTBB
från Samlaren utgifvandet af en årlig
förteckning öfver svensk bibliografisk litteratur,
hvilken samtidigt utvidgas att omfatta äfven
grannländernas litteratur, hvaröfver årliga
bibliografier hittills icke utgifvits.
Bibliografien för år 1919 meddelas i detta häfte, den
för 1920 och 1921 kommer att inflyta i sista
häftet af nästa årgång. Den omfattar
bibliografi, biblioteks- och arkivväsen,
handskrifts-och bokhistoria, bokhandtverkets historia och
modern bokkonst samt bokhandel. Från
densamma har utom mindre betydande
uppsatser uteslutits allt som rör utländskt bok- och
biblioteksväsen samt i fråga om modern
teknik, affärs- och fackorganisation allt utom
de viktigaste tidskrifterna, till hvilka den för
dessa frågor intresserade hänvisas. Från och
med 1920 har för öfrigt Nordiska boktry
ekar-rådets årsbok lämnat en öfversikt öfver denna
litteratur. Samlarens bibliografi omfattar
numera svensk lärdoms-, litteratur- och
teaterhistoria.
RÄTTELSE
I föregående häfte: 1921: h. 2—3, s. 79, rad 2 nerifrån har i sista korrekturet
bokstäverna ni råkat bortfalla i ordet dni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
