Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAN
BOK-, ARKIV- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
Sverige.
Stockholm. Kammararkivet och Riksarkivet.
Genom det beslut, som riksdagens kamrar i maj detta år fattade, löstes den segslitna
frågan om kammararkivets ställning i det offentliga arkivväsendet på det sättet, att
riksarkivet från 1922 öfvertager vården af kammararkivet i dess nuvarande lokaler.
De under kammarkollegium lydande arkiven bestå dels af kollegiets eget ämbetsarkiv
från 1680 respektive 1700, dels af kammararkivet. Det förra arkivet, som förvaras i
kammarkollegiets ämbetslokaler, skall fortfarande vårdas af dess tjänstemän. Kammararkivets
utomordentliga betydelse för såväl historiska som administrativa utredningar beror på det
storartade material, som dess många serier, väsentligen af räkenskaper, innehålla. Serierna
sträcka sig hufvudsakligen från 1530- och 1540-talen till slutet af 1600-talet, hvartill komma
de till kammaren, kammarkollegium och från 1830 till kammarrätten insända
länsräkenskaperna. Dessa senare, som till omkring 1630 bilda de s. k. landskapshandlingarna, utgöra
en af arkivets viktigaste serier. För hela den inre historien under 1500- och 1600-talen
kan kammararkivet lämna material, som i omfattning och mångsidighet är i Norden
enastående rikt. Ännu har detta material ej mer än till en ringa del utnyttjats af forskningen,
vare sig för skatteväsendets, näringarnas, bebyggelsens eller klassernas historia.
Arkivmassorna ha icke ännu blifvit så ordnade och förtecknade, att de äro lätt tillgängliga för
forskningen.
Frågan om åstadkommande af en förbindelse mellan detta stora arkiv och det arkiv,
som allt mera blifvit det centrala organet för arkivväsendet i landet, riksarkivet, har länge
stått på dagordningen. Redan 1875 uttalade sig en löneregleringskommitté för
kammararkivets öfverflyttande till och förening med riksarkivet. Sträfvandena för åstadkommande
af en bättre ordning inom kammararkivet ledde i så måtto till framgång, att från 1897 anslag
härtill gafs. Tyvärr blef det ordningsarbete, som då sattes i gång, ej af den betydelse, som
man skulle kunnat förmoda. Detta berodde på flera omständigheter, däribland att arbetet
ej leddes efter en enhetlig plan, hvilande på idén, att arkivet skulle ordnas efter de
myndigheters organisation och arbetsformer, hvarur akterna framvuxit. Proveniensprincipen och
dess tillämpning just på ordningsarbetet inom kammararkivet häfdades redan 1897 af
sedermera riksarkivarien Emil Hildebrand. De försök, som af honom gjordes i denna hans
egenskap, att på olika sätt söka lösa de frågor, som sammanknippades med frågan om
kammararkivet och dess ställning i arkivväsendet, ledde ej till något resultat, ehuru vid ett par
tillfällen samarbete med kammarkollegium härför kom till stånd. I en skrifvelse till Kungl.
Maj:t af 1909, tryckt som bilaga i nedannämnda sakkunnigas betänkande, lämnade
Hildebrand en klar, briljant affattad sammanfattning af arkivväsendets utveckling och
kammararkivets ställning till detsamma och redogjorde för de olika försök, som gjorts till lösning
af frågan, samt uttalade sig kraftigt för en öfverflyttning af arkivet till den med riksarkivet
förenade administrativa
arkivdepån-Inom riksdagen har spörsmålet vid ett par tillfällen behandlats. På grund af en
sakrik och för kammararkivets egendomliga öden under 1800-talet synnerligen upplysande mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
