Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CATHECHESIS GRAECA CHRISTIANORUM121
nens bekännelse (rcepi ttjç sco^oXopipscoc), om absolution eller nycklarnas
makt (rcspi ttjc àçéaswç ïj r/jç Sovàfiscoç twv xXstSwv), om dopet (rcep! toö
ßäTCTtojxatoc), om den heliga nattvarden (rcspi sà^apiottaç r\ tob Ssutvoo
om plikterna i hvars och ens stånd och kallelse (rcepl sp^wv xafr
Tà^tv 7] xXtjgiv), om korset och bedröfvelsen (rcspl xoô axaopoö, 7] twv
om goda gärningar (7rspi spYcov aYaötöv), morgonbön (rcpoaêo/ï] rcpcoïvT]),
aftonbön (rcp. é<37UsptVTfj), bordsbön (soXo^ia T7jc TpowuéC7]ç) — flera olika —,
förmaning till barn (rcpöc tå Tszva Tuapaivsaiç), till ungdomen (rcpöc todç vsaycspouç tu.),
till alla (rcpoç aTcavcaç). BL 12a—15b innehålla valda stycken på grekiska ur
Nya testamentet med den latinska öfverskriften: Loci sev dicta || infigniora,
ex nouo Tefta-1| mento ; de här förekommande bibelställena äro hämtade
ur Johannes’ evangelium, Apostlagärningarna och Pauli bref till de romare.
Nederst på bl. 15b: TEAOS.
Det sista bladet innehåller ett litet kapitel »De characteri-1| bus
Nu-merorum apud|| Grecos* med en tabell öfver arabiska tal och de dem
motsvarande grekiska bokstäfverna. Slutskriften på sista sidan lyder: Ef t igitur
hic annus à natiuitate || Jefu Chrifti à. <|>. ä. S. (= 1584) || FINIS.
Det skulle utan tvifvel vara ett ur kateketisk synpunkt lönande arbete
att söka uppvisa den typ, på hvilken denna grekiska katekes återgår och
som väl måste sökas bland de grekiska öfversättningar af Luthers lilla
katekes, som under 1500-talet verkställts af Joh. Mylius, Mich. Neander, Hiob
Magdeburg, Nie. Selneccer och andra1, men denna uppgift får jag öfverlämna
åt fackmännen. Katekesens typ är emellertid afgjordt protestantisk, ehuru
Luthers förklaringar uteslutits. Samma är förhållandet i våra äldsta
ABC-böcker, som också innehålla den kristna lärans hufvudstycken, böner och
bibelspråk. Förekomsten af den lilla grammatikan visar, att ketekesen varit
afsedd för skolbruk, hvarpå ju också de ofvan anförda studentnamnen tyda.
Då den är tryckt hos samme boktryckare, som äfvenledes år 1584 tryckte
den ofvan nämnda af Jacobus Erici utgifna upplagan af Oratio Isocratis ad
Demonicum, torde man väl få taga för gifvet, att denne äfven är utgifvaren
af Catechesis graeca christianorum och väl också har sammanställt
grammatikan, kanske med hjälp af Melanchtons »Institutio puerilis literarum
graecarum». Det är därför tydligt, att denna katekes varit afsedd för den
grekiska undervisningen i Stockholmskollegiet. Jacobus Erici torde ha
fungerat som korrekturläsare på det kungl, tryckeriet och tidvis äfven förestått
1 Se den af O. Albrecht under medverkan af J. Luther utgifna Bibliographie zum
kleinen Katechismus, i Weimaruppl, af D. Martin Luthers Werke, Bd 30: Abt. 1 (1910), s.
666—807. De grekiska öfversättningarna beskrifvas s. 718—22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
