Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET ÄLDSTA SVENSKA POLITISKA TRYCKET ________9
orter, som händelsevis besökas af de i brefvet nämnda personerna, beläggas
med ett temporärt interdikt, som upphör först tre dagar sedan personerna
i fråga lämnat orten. Interdiktets verkan utgöres af en omedelbart, »ipso
facto», inträdande »cessatio a divinis», d. v. s. förbud för prästerskapet att
fira gudstjänst samt de sakramentala handlingarnas inskränkande, i
föreliggande fall till penitens och dop, nattvardsmedlens utdelning blott till sjuka
och äktenskaps ingående utan kyrkliga ceremonier. Slutligen hotas med än
strängare straff, om de brottsliga framhärda i sitt uppsåt.
Det torde emellertid vara ovisst, om detta interdikt i stadgad kanonisk
ordning och i laga form meddelats Sten Sture och Hemming Gadh, som det
närmast berörde. Då Verner Nilsson i sin skrifvelse den 3 april 1504
underrättade Gadh om interdiktets förekomst i Danmark, var ju drottningen
redan för länge sedan frigifven och saken härmed utagerad. I en den 14
febr. 1507 daterad besvärsskrift1 till påfvestolen med anledning af den nya
bannlysning, som år 1506 träffade Gadh på grund af hans egenmäktiga
besittningstagande af Linköpings biskopsstift, anklagar han också konung
Hans för att hafva utgifvit honom, Sten Sture och anhängare för bannlysta,
ehuru det icke är eller kan vara bekant, att de någonsin varnats eller
stämts.-I sitt ofvannämnda bref nämner också Verner Nilsson, att han låtit
vederbörande i Danmark förstå, att de nämnda kyrkliga straffåtgärderna icke
voro kända i Sverige vare sig af rikets herrar eller dess öfriga inbyggare.
Det sannolikaste är väl, att Peraudis utsände kommissarie icke ansett sig
behöfva exekvera bullan för att uppnå målet, den danska drottningens frigifvande,
men att danskarna begagnat den tryckta bannlysningsdomen för att äfven
efteråt komma sin bittre fiende Hemming Gadh till lifs. Inom de närmast
följande åren kom detta vapen att ånyo riktas mot honom i form af nya
bannbullor och exekutorialbref, som för alltid hindrade herr electus att som
biskop taga sitt stift i besittning.
Det här beskrifna och afbildade bannlysningsbrefvet torde med allt skäl
kunna kallas för det äldsta hittills kända tryck, som direkt berör vårt lands
politiska historia.3 Det är därför med glädje, som vi kunna hälsa detsammas
införlifvande med den svenska trycksamlingen före år 1700 i Kungl, biblioteket.
1 Aftr. i Skand. Handl., del 20, s. 18-26.
2 »... quod procurauit me Hemingum ac Stenonem prefatum pie defunctum . . . ac
alios mihi et illis adhérentes tamquam excommunicatos . . . Cum tamen non constat nec
constare potest, quod ipsi aut ego aliquando fuerimus monitj nec citatj ...».
3 J. A. Almquist har i Hist. tidskr., 1899, s. 328 f., beskrifvit »En hittills okänd
paleotyp rörande Sverige» (jfr Katal. d. Inkunabeln d. Kgl. Bibi. in Stockholm, T. 1, nr 427,
o. Rudbeck, a. a., nr 41, 42), ett af biskop Franciscus af Volterra 27/8 1487 utfärdadt
in-strumentum inhibitionis mot staden Riga med Innocentius VIII:s bannbulla 28/t s. å., hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
