Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 RECENSIONER
ren härom är rik, och ämnet af den art, att det säkerligen skulle hafvan
fångat svenska läsares intresse. Lifligt kan man instämma i författarens
uppmaning till Sveriges bokhandlare att tillvarataga alla bilder och
uppgifter af och om gamla svenska boklådor och hvad därtill hör. Ett sådant
material, tillräckligt omfattande och väl bearbetadt, kommer att få den största
betydelse icke blott för bokhandelns historia utan också för kulturhistorien
i allmänhet.
I »Samtida utsagor om boktryckarkonstens uppfinning» uppvisar riks*
bibliotekarien Isak Collijn, att den häfdvunna uppfattningen, att
boktryckarkonstens uppfinning är Gutenbergs verk, äfven finner stöd i samtida
uttalanden.
Följande bidrag utgöres af en monografi öfver familjen Cotta, skrifven
af föreståndaren för Svenska bokhandelsskolan, professor C. A. Fahlstedt.
Författaren lämnar en medryckande skildring af de olika medlemmar af
familjen Cotta, som ägnat sig åt bokhandels- och bokförlags verksamheten,
allt ifrån den förste Johan Georg från trettioåriga krigets dagar ända fram
till slutet af 1800-talet, då affären öfvergick till en annan släkt. Främst
bland dem alla står Johan Fredrik Cotta, Schillers och Göthes förläggare,
utgifvaren af »Die Horen» och »Musenalmanach» och grundläggaren af
»Allgemeine Zeitung». Under denne energiske och kunskapsrike mans
ledning nådde affären ett storartadt uppsving, och bokförlaget omfattade snart
sagdt hela den dåtida diktkonstens alster och dessutom en hel mängd
vetenskapliga arbeten. En utomordentligt stor insats i den tyska bokhandeln har
blifvit gjord af släkten Cotta, och det kan icke nog framhållas, i huru stor
skuld den tyska litteraturen står till den berömda firman och dess medlemmar.
Med professor E. Wrangels bidrag »Oppositionstalarne» föras vi in
på litteraturforskningens område och erhålla en god inblick i de politiska
förhållanden, som föranledde Tegnér att skrifva den dråpliga skämtdikten,
riktad mot sina motståndare i riddarhuset. »Oppositionstalarne» vållade
skalden mycket obehag, och de händelser, som föregingo och efterföljde
dikten, kommo att på ett ödesdigert sätt ingripa i hans lif. De häftiga
angrepp, som riktades mot Tegnér i detta sammanhang och de
förödmjukelser han ansåg sig röna från regeringens sida, hafva säkerligen sin dryga
andel i den tragik, som utspelades i skaldens senaste lefnadsskede.
Bland de svenska boktryckare, som de senaste åren utmärkt sig för
utgifvandet af vackert utstyrda arbeten, står Waldemar Zachrisson,
innehafvaren af den välkända Göteborgsofficinen, otvifvelaktigt i främsta ledet.
Under rubriken »Böcker och bokutstyrsel» har Waldemar Zachrisson
framlagt sina tankar, om hvad som hör till en boks goda utstyrsel, och
dessa hans tankar hafva praktiskt kommit i tillämpning uti den föreliggande
festskriften. Waldemar Zachrisson har här ånyo häfdat sitt anseende som
en af våra främsta boktryckare och ytterligare riktat vår litteratur med en
nobel och vackert utstyrd volym, tryckt med en text i en reformerad form
af den engelska mediaevaltypen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
