Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
nya läsesalen nu tagits i bruk för sitt ändamål. Dit
ha förts alla tidningar före 1850, alla tidningar från
Upsala, alla Stockholms icke dagliga tidningar och
af de dagliga dessas hufvudupplagor samt från
landsorten minst en tidning från hvarje stad,
representerande den största möjliga tidslängd. Trots den
afsevärda nedflyttning af tidningar från dessas förra
förvaringsrum på slottet, som detta inneburit, är
utrymmet därstädes fortfarande mycket hårdt
anlitadt, och åtgärder torde snart åter vara nödvändiga
för anskaffande af nya förvaringsrum för de
hastigt växande tidningsmassorna. Omflyttningen af
bibliotekets utländska afdelning har fortgått efter
en delvis nyuppgjord plan för dess uppställning
men har på grund af bristande arbetskrafter icke,
kunnat genomföras i önsklig omfattning.
Antalet forskningsbesök i läsesalen har under 1918
uppgått till 27,338 (mot 25,373 föregående år) med
högsta siffrorna på oktober och november (3,300 resp.
3,121) och lägsta på juli (1,264). Antalet begagnade
volymer har varit 159,333 (mot 154,271 år 1917).
Tidskriftsläsrummen har enligt framlagd anteckningsbok
besökts af 3,279 personer, en siffra som emellertid
säkerligen är för låg. Uttåningssittran är ungefär
densamma som föregående år: 25,805 (mot 25,699 år
1917), däraf till andra orter utgått 2,210 volymer (mot
2,295 år 1917). Inlånens antal har stigit från 1,690
till 2,034.
Landsmålsarkivet har under året tillväxt med
omkring 22,500 renskrifna lappar i 16:o, något öfver
1,900 renskrifna blad i 4:o jämte något öfver 500 blad
koncept, 17 typordslistor samt ett antal band och
häften af blandadt innehåll. I förvärfven
ingåfort-s|ttningar af två tidigare gjorda depositioner,
nämligen Styrelsens för Östgötamålens undersökning
samt Norrländska studenters hembygdsförenings.
Kungl, ortnamnskommitiéns samlingar ha ökats med
ett antal handlingar rörande Värmlands län samt
Vaksala, Bälinge och Ulleråkers härader i Uppland.
ABC.
Landsarkivet.
Landsarkivarien fil. dr G. O. Berg, som sedan
landsarkivets tillkomst 1903 varit dess chef, har
efter uppnådd pensionsålder lämnat sin tjänst. I
riksarkivet inskrefs Berg som e. o. amanuens 1886,
avancerade 1899 till amanuens, motsvarande andre
arkivarie. Som historisk författare har Berg
framträdt med sin doktorsafhandling »Riksdagen i
Stockholm 1602», 1883.
Af »Historiska handlingar» hafva band 14 och 15
redigerats af Berg. I öfrigt har Berg gjort sig känd
såsom urkundsutgifvare genom editionen af »Gustaf
den förstes registratur», band 19, omfattande år 1548
och af »Sveriges ridderskaps och adels
riksdagsprotokoll», band 15—18, omfattande riksdagarna 1746—
1747 och 1751-1752 (1901-1911).
En frukt af Bergs verksamhet såsom
landsarkivarie bilda de uppländska domboksutdragen för år
1608 i »Huru rätt skipades i Sverige för trehundra
år sedan», 1908, och editionerna af »Södertelje stads
äldsta kända domböcker för 1638 och 1639», 1911, och
»Örebro härads äldsta kända domböcker» i
Meddelanden från föreningen Örebro läns museum 1916 samt
»Wermbdö Dombook 1600—1612» i Upplands
fornminnesförenings tidskrift 1908. E. N—nn.
Sveriges allmänna biblioteksförenings 5:e
årsmöte.
Årsmötet hade denna gång förlagts till Upsala
och ägde rum den 29 och 30 augusti. Mötet
öppnades fredagen den 29 kl. 11 f. m. i universitetet i
närvaro af ett 100-tal deltagare, bland hvilka
märktes såsom representanter från Danmark
bibliotekarien Svend Dahl, öfverläraren J. Høirup,
bibliotekskonsulenten J. Banke och redaktören R.
Nielsen och från Norge bibliotekarien A. Arnesen.
Till ordförande för mötet utsågs föreningens
ordförande, öfverbibliotekarien M. H ult h och till
vice ordförande öfverbibliotekarien L. Wåhlin och
förste bibliotekarien A. Grape. Härefter
öfverlämnades ordet till universitetets prorektor, professor
Quensel, som å universitetets vägnar hälsade de
närvarande välkomna och uttryckte sin glädje
öfver att åter se biblioteksföreningen samlad till
arbete.
Till föreningens ordförande efter
öfverbibliotekarien Hulth, som undanbedt sig återval, utsågs förste
bibliotekarien Grape. Såsom ny medlem i
styrelsen inträdde dessutom filosofie kandidaten Yngve
Hugo. Sedan sekreteraren uppläst årsberättelsen
och revisorernas berättelse, höll förste bibliotekarien
Grape ett synnerligen intressant och instruktivt
föredrag om »Codex argenteus».
Bibliotekskonsulenten K. Tynell gaf härpå en öfverblick af det
förslag till nytt klassifikationssystem, som
utarbetats af den på årsmötet 1917 tillsatta kommittén.
Efter ett kortare uppehåll inledde bibliotekarien Hj.
Lundgren en diskussion om »Urvalet af
skönlitteratur för folkbiblioteken». Ett lifligt meningsbyte
vidtog, hufvudsakligen rörande sig om den »sämre
skönlitteraturens» (detektivromanernas) vara eller
icke vara inom folkbiblioteken. På eftermiddagen
ägde förevisning af universitetsbiblioteket rum och
förste bibliotekarien O. "Walde demonstrerade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
