Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
SAMUEL E. BRING
Frågan togs emellertid upp igen den 4 maj, och kanslikollegium
be-slöt då, att den »oanständige och osanfärdige tractaten» skulle förbjudas
och indragas. Från tryckeriet hade till kansliet aflevererats alla där
befintliga exemplar, inalles 2 000, hvarom Peringer Lillieblad gaf äskad
upplysning, och dessa voro sålunda oskadliggjorda.1 Men det återstod att få
tag i de 30 exemplar, som författaren redan fått i handom och antagligen
utdelat bland vänner och bekanta. Den enklaste utvägen hade väl varit,
tyckes det, att vända sig direkt till Wichzell, affordra honom de exemplar,
han möjligen hade kvar, och upplysning om hvart de öfriga tagit vägen.
En sådan åtgärd vidtogs emellertid icke, utan kanslikollegium beslöt att
låta i »publique gazetterne desavouera honom och där hoos allwarligen
tillsäga bokbindarne här i staden» att om något exemplar af den beslagtagna
skriften lämnades in för att bindas, genast öfverantvarda detsamma till
kansliet. Åldermannen för bokbindareskrået skulle därjämte uppkallas i
kollegiet och få tillsägelse att tillse, att hans ämbetsbröder efterlefde
förordningen,1 I Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender för den 15 maj 1706
är också införd en kungörelse,2 men denna ansluter sig icke helt och hållet
till beslutet af den 4 maj utan är delvis af ett annat innehåll. Ty här
heter det, att som den utkomna beskrifningen om Ryssland befunnits »wara
obetäncksamt upfyld med åtskillige orimligheter och uppenbar osanning»,
hade vederbörande funnit nödigt att »förbjuda samma tractäts debiterande»
och indraga den. »Hvarje och enom» ålades att »eho som något exemplar
kan hafwa sig tilhandlat, må det samma ifrån sig til Kongl. Archivum
in-lefwerera. I widrigt fall och om någon warder befunnen at det hoos sig
behålla och förwara, lärer en sådan med alfwarsam näpst blifwa ansedd».
Huruvida kungörelsen haft åsyftad verkan, härom lämna tillgängliga källor
ingen upplysning. Åtminstone innehålla kanslikollegiums protokoll för år
1706 ingenting om att något exemplar inkommit. I och för sig är det föga
sannolikt, att innehafvare af den indragna skriften så lättvindigt skulle
af-händt sig ett exemplar, som snart nog måste blifva sällsynt och begärligt.
Och säkerligen skilde sig också den tidens samlare och bibliofiler i intet
afseende från våra dagars.
1 Kanslikollegiums protokoll den 4 maj 1706. (RA.)
2 Originalet till kungörelsen, utskrifvet af Samuel Bark, finnes i Diverse handlingar
om böcker ur Collect. de scriptoribus Svecicis. (Bibliographica RA.) Enligt påteckning
skulle den vara »upläst den 11 maij och apr.»[oberadt?], men något kanslikollegiums
protokoll för denna dag finnes ej. En senare hand (Gahm Persson?) har tillagt (d. 8 maji
1706 anm. N:o 5.) Hur den ofvan nämnda skillnaden mellan beslutet och den utfärdade
kungörelsen skall förklaras, lämnar jag därhän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
