Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 SAMUEL E. BRING
om det moskovitiska tsardömet och hvad därinom försiggick. Därför fick
Petrus Petrejus trenne särskilda gånger i diplomatiska uppdrag begifva sig
dit och kunde trots den isolering, i hvilken främmande sändebud höllos vid
tsarhofvet, göra värdefulla iakttagelser och samla material för sina båda
arbeten om det moskovitiska riket, de första i sitt slag i den svenska
litteraturen. Det tidigast utgifna Een wiss och sanfärdigh berättelse om några
förändringar, som i thesse framledne åhr uthi storfurstendömet Muskow
skedde äre, som trycktes i Stockholm 1608, behandlar den epok, som
ryssarna själfva kalla förvirringens tid (smutnoje vremja), men vanligen
benämnes de falska Dimitrijernås tid, och har sannolikt tillkommit samt befordrats
till trycket för att upplysa opinionen om de polska jesuitintrigerna i
Ryssland.1 Sju år senare utkom utkom under titeln: Regni muschovitici
scio-graphia, thet är: Een wiss och egenteligh beskrifning om Rydzland,
Petrejus’ stora och omfattande skildring af det ryska riket, dess topografi,
historia, statsrätt, kyrkliga och sociala förhållanden. Ehuru delvis byggd på
äldre utländska beskrifningar och samtida krönikor, finnas dock i hans med
talang gjorda bearbetning ej obetydliga partier, som hvila på egen
erfarenhet och själfständigt gjorda iakttagelser. Hans arbete intar också »äfven
som helhet en rangplats i tidens icke alltför rika svenska litteratur»2 och
är ett talande vittnesbörd om det vaknande intresset för den stora östra
grannens land.
Genom fredsslutet 1617, som definitivt afgjorde striden med det
mu-skovitiska tsardömet om herraväldet öfver Östersjöområdet, lades emellertid
ryska undersåtar under svenskt välde, och det blef en nödvändig och
föjd-riktig uppgift för den svenska politiken och kyrkointresset att knyta dem
fast till den svenska kronan och föra dem öfver till den rätta tron. Det
gällde därför att bereda de främmande trosbekännarna möjlighet att i böcker
på deras eget språk taga kännedom om den lutherska bekännelsens innehåll
och viktigaste skrifter. För ändamålet inkallades 1618 från Holland
boktryckaren och stilgjutaren Peter van Selow, som 1625 fick officiell
anställning för att trycka böcker på ryska språket. Uppgifterna om denna hans
1 H. Almquist, Sverige och Ryssland 1595—1611 (1907), s. XII. — Jfr med denna
Petrejus’ skrift det bref, som vojvoden på Ivangorod M. G. Saltykoy skref till den svenske
ståthållaren i Narva Samuel Nilsson, hvilket Karl IX lät trycka 1606 som ett bevis på
konung Sigismunds illvilja och papisternas stämplingar möt Sverige. Almquist, a. a.,
s. 102. J, A. ALMQUIST, Samtida skrifter rörande Sveriges förhållanden till främmande
makter, Suppl. 2 (1901), s. 7—8.
2 H. Almquist, a. a., s. XII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
