Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 _______________ RECENSIONER
HOLGER NORRSTRÖM, Helsingfors universitetsbiblioteks Fennica-samling.
Historiska anteckningar. Helsingfors 1918. 179 s. 8°. (Helsingfors
universitetsbiblioteks skrifter, 1.)
Assistenten Nohrströms arbete med ofvanstående titel är i viktiga
delar en skildring af först Åbo akademis och därefter Helsingfors
universitets biblioteks öden från grundläggningen intill vår tid. Man följer
författarens instruktiva och grundliga framställning med stort intresse; en mera
utförlig redogörelse för arbetets innehåll synes därför vara till fullo
berättigad.
Åbo akademis bibliotek grundades i samband med själfva akademien
år 1640. Boksamlingarnas tillväxt under, 1600-talet var till största delen
beroende af gåfvor; visserligen hade den förste akademiboktryckaren Peder
Eriksson Wald från Västerås i sitt kontrakt år 1641 förbundit sig att »taga
till sigh trenne exemplaria uthaff alt thet som tryckes här wedh Academien,
och lefwerera der af f ett exemplar att förvaras uthi Consistorii archivo, och
twenne till Acad. Bibliothek», men då det akademiska boktryckeriets
verksamhet icke hade så synnerligen stor omfattning, och öfriga tryckerier i
Finland under 1600-talet1 icke hade leveransskyldighet till akademibiblioteket, så
blef detsammas förvärf på denna väg ringa. Genom 1707 års
kansliförordning tillförsäkrades äfven det finska akademibiblioteket rätten att erhålla
arkivexemplar af samtliga i riket tryckta skrifter, och det blef därefter —
om också icke under den närmast följande tiden större ansträngningar
gjordes eller under de krigiska förvecklingarna kunde göras — en
angelägenhet för detta bibliotek att särskildt se till, att det erhöll de tryckalster,
som utgingo från tryckerierna i Finland.
Att bilda en särskild finsk samling, d. v. s. en samling tryckta skrifter
utgifna i Finland eller författade af finnar, var emellertid en uppgift, som
med klarhet och målmedvetenhet först fattades af H. G. Porthan, som
under åren 1772—1777 var bibliotekarie vid akademibiblioteket, men som
äfven efter sin utnämning till eloquentiæ professor sistnämnda år ända till
sin död 1804 var bibliotekets verklige prefekt. I samband med hans
vetenskapliga författarverksamhet, som nästan uteslutande riktade sig på Finland,
dess forntid, språk, litteratur och geografi, stod hans intresse för insamlandet
af de inhemska tryckalstren. »Så vidt möjligt är», skref han till sin
landsman, ärkebiskopen C. F. Mennander i Upsala, äfven han en intresserad
och sakkunnig samlare af finskt tryck, »skal jag efterhand söka at til vårt
Akad. Bibliothek samla allt hvad til nationens Historia Literaria hörer». Med
»Historia Literaria» afsåg han i själfva verket den i Finland utgifna eller af
finnar författade litteraturen öfver hufvud, och hvad som under äldre tider
försummats vid förvärfvet af denna litteratur sökte Porthan bota genom
1 Biskop J. Gezelius grundade ett eget tryckeri i Åbo 1668, och i "Wiborg inrättades
1689 av biskop P. Bang ett tryckeri, som ägde bestånd till 1710. Alstren från detta senare
äro som bekant ytterst sällsynta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
