Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ANTECKNINGAR OM DET V. ENGESTRÖMSKA BIBLIOTEKET____85
sig alldeles otillräckligt, v. Engeström lät då genast utvidga det, och då
ett dubbelt större ännu ej förslog, inrätta ett annat efter hofintendenten
Sundvalls ritning. Böckerna blefvo nu uppsatta, men då utrymmet
fortfarande befanns otillräckligt, åtog sig Adelcrantz att under v. Engeströms
frånvaro — han afreste hösten 1793 som svenskt sändebud till London —
iordningställa ännu ett rum. Därjämte åtog sig Adelcrantz öfverinseendet öfver
biblioteket, och en vaktmästare anställdes för att städa och vädra rummen.
Emellertid skulle det dröja länge ännu, innan ett slutgiltigt ordnande
af biblioteket kunde verkställas. Adelcrantz afled 1796, och själf hade v.
Engeström under sina kortvariga besök i Stockholm föga tid att taga
befattning med detsamma. Nödvändigheten att anställa en vårdare af
samlingarna framställde sig till fullo, då den nämnde vaktmästaren rymde sin
väg och v. Engeström vid ett besök 1805 fann, att han bortstulit alla
guld-och silfvermedaljer samt mynt, som funnos i kabinetten. Det var nu det
lyckades v. Engeström att i dåv. amanuensen vid Kungl, biblioteket Peter
Adam Wallmark finna en lämplig person för samlingarnas öfvervakande
och ordnande; år 1805 anställdes han som bibliotekarie.
Sedan Wallmark i slutet af augusti 1806 erhållit nycklarna till biblio
teket, grep han sig an med arbetet. Detta bestod till en början i att
nedtaga och sortera de, som det synes, i fullständig villervalla befintliga
böckerna, i det t. ex. ofta första delen af ett verk stod på en hylla i ett rum
och den andra på en hylla i ett annat, hvarjämte nyförvärfven lågo i högar
på golfvet. Det visade sig mest praktiskt att först verkställa en indelning
efter format och band, innan man skred till en vetenskaplig klassificering.
Den sistnämnda ämnade W. medhinna under vintern för att så snart
»klimatet» fram på våren tilläte vistande i salongen påbörja uppsättandet af
böckerna. Så snart denna verkställts, skulle biblioteket kunna öppnas för
allmänheten. Någon katalogisering kunde naturligen på denna tid ej medhinnas,
men W. trodde sig kunna reda sig med den katalog han ägde i sitt hufvud,
då ju dessutom hvarje fack vid en vetenskaplig uppställning lätt läte sig
öfverskådas. — Vid placeringen af böckerna ville W. äfven låta vissa
estetiska synpunkter göra sig gällande, i det de »skönaste» banden reserverades
för stora salongen, »ty», skrifver han till v. Engeström, »ögat har ock sina
fordringar i ett bibliothek och skinnband eller pappersband göra en slät
figur bredvid snygga fransyska och engelska band» — en synpunkt, som i
fråga om ett privatbibliotek kanske ej är helt förkastlig. Detta omdöme
vill man dock knappast göra gällande om Wallmarks förslag att af verk i
flera upplagor utgallra alla äldre dylika och endast behålla den sista (eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
