Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40_______ ERNST E. AREEN
sin tjänstetid var en nitisk befrämjare af institutionens intressen, hos kanslern
anhållit, att i afvaktan på den tilltänkta nybyggnaden få uppställa böcker i
kupolsalen på Gustavianum. Men konsistorium befarade, att det
underliggande bjälklaget icke skulle förmå uppbära tyngden af de 12,000 volymer,
som Aurivillius tänkte härbärgera i Olof Rudbecks »anatomiska teater», och
afstyrkte därför förslaget, hvilket lika litet som Fersens ofvan citerade
skrifvelse till Kungl. Maj:t föranledde någon åtgärd. De ritningar, med hvilka
Aurivillius illustrerade sin ansökan till kanslern, finnas emellertid bevarade
i Riksarkivet (Fig. 60. 7), och gifva en intressant föreställning om
bibliotekets uppställning vid denna tid.
Upsala stads brand 1809, hvarvid visserligen universitetets institutioner
undgingo att blifva lågornas rof, blef dock en allvarlig påminnelse om den
fara, som ständigt hotade akademiens delvis oersättliga boksamling, så länge
den förvarades i det eldfängda ridstallets omedelbara grannskap, och satte
ändtligen fart på byggnadsplanernas behandling i konsistorium. Flera nya
förslag framställdes redan under hösten samma år, men liksom förut visade
det sig mycket svårt att enas om valet af byggnadsplats. Måhända skulle
de akademiska fäderna hafva förnött ännu åtskilliga år under lika ordrika
som resultatlösa debatter om denna frågas lyckligaste lösning, såvida icke
ett raskt ingripande från högre ort gjort slag i saken.
När] den nye universitetskansleren, kronprins Karl Johan i slutet af
november 1811 för första gången hedrade Upsala med ett besök, passade
vederbörande på att underställa den segslitna byggnadsfrågan »hans höga
bepröfvande». Följd af sin uppvaktning och representanter för
akademistaten företog kronprinsen under detta besök en promenad. Han stannade
därvid i korsningen af Drottning- och Slottsgatorna framför det s. k.
Residensstallet och frågade sitt sällskap, om icke den dominerande platsen på
backkrönet vore lämplig för en större akademisk byggnad. Då alla
besvarade denna fråga jakande, tillade Karl Johan: »Nåväl, det är då
afgjordt».
Så enkelt löstes denna fråga, som i åratal satt myror i hufvudet på
de lärda herrarna i »venerandum consistorium Upsaliense»!
Anmärkningsvärdt är i sanning, att från och med denna dag vidare diskussion i saken
inom konsistorium fullständigt upphörde, och att det med ens tyckes hafva
blifvit klart för alla, att »Residensstallplatsen» var den för ändamålet i alla
afseenden lämpligaste tomten i hela staden.
Detta kom med all önskvärd tydlighet till uttryck i en skrifvelse, som
konsistorium 18 jan. 1812 aflat till kronprinsen-kanslern, och där den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
