Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL WARBURG f 279
nämligen mångsidigheten. Med rätta kunde han säga om sig själf, att intet
mänskligt var honom främmande. Hans intressen omfattade naturligtvis i
främsta rummet hans vetenskap, litteraturhistorien, i hela dess utsträckning,
men därjämte äfven hela den moderna kulturen; samhället i dess sociala,
politiska och ekonomiska aspekter, praktiska frågor likaväl som teoretiska,
allt ville han lära känna och i allt ville han taga del. Hans beläsenhet
särskildt inom den moderna litteraturen var otrolig. I kännedom om de
litterära och politiska strömningarna inom Sveriges 1800-talslitteratur har
han säkerligen aldrig haft sin like. Karakteristiskt för hela hans läggning
är att han i alldeles särskildt hög grad ägnade sig åt studiet af
tidningspressen, de aktuellaste problemens forum och förmedlande organ. Han ägde
med ett ord sällsynt många förutsättningar för att blifva en ypperlig
praktisk biblioteksman. För biblioteksarbetets tekniska och administrativa sida
torde han visserligen ha hyst mindre intresse, men med sin eminenta
arbetskraft och sin stora adaptationsförmåga hade han säkerligen äfven i detta
hänseende hållit måttet, om han fått möjlighet att pröfva sina krafter på en
uppgift i större stil. Den institution, vid hvilken han var fästad, erbjöd ju
icke tillfälle till något dylikt arbete; därtill voro dess dimensioner alltför
anspråkslösa. Detta hindrade emellertid icke Warburg från att lägga ned
ett framgångsrikt arbete på dess utveckling. Bl. a. utgaf han under åren
1880—89 en serie för allmänhetens bruk afsedda fackkataloger, tillsammans
sju häften, af hvilka sex utarbetats af honom själf. Då han år 1890
lämnade biblioteket för att öfvergå till universitetslärarens verksamhet, medförde
han till denna en hel del åskådningar framför allt i metodfrågor, hvilka man
säkerligen ej utan skäl kan återföra på intryck emottagna under hans
tidigare biblioteksarbete. Särskildt tänker man härvid på det deskriptiva drag,
som ger sin prägel åt hans vetenskapliga skrifter och som oförtydbart
förråder författarens förtrogenhet med den mest objektiva af alla
forskningsgrenar, bibliografien.
Warburg behöll hela sitt lif igenom ett lifligt intresse för
biblioteksverksamheten. Det var därför ej oförklarligt, att han år 1900, då
organisationsplanerna för Nobelinstitutet voro under utarbetande, mottog Svenska
Akademiens anbud att organisera och därefter öfvertaga chefskapet för det
bibliotek, som skulle bilda utgångspunkten för den litterära Nobelkommitténs
verksamhet. Vid detta arbete hade han tillfälle dels att utveckla sin
organisatoriska förmåga, dels ock att tillgodogöra sig sin eminenta beläsenhet
på den moderna litteraturens område. Bibliotekets ursprungliga bokbestånd,
som bekant utomordentligt värdefullt och rikhaltigt, inköptes af Warburg
under en utländsk resa direkt från förläggarna. Under de år som följde blef
hans tid emellertid tagen i anspråk af en mängd skiftande uppdrag, delvis
af politisk och kommunal natur, hvarigenom han hindrades att i full
utsträckning ägna sig åt skötseln af sitt bibliotek. Att detta utvecklats till en
mönsterinstitution i sitt slag torde därför i väsentlig grad få tillskrifvas
Warburgs medarbetare, Nobelbibliotekets nuvarande chef Carl Grönblad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
