Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRT STÖRSTA ENSKILDA MEDELTIDSBIBLIOTEK OCH DESS ÄGARE 231
giska fakulteten. Den skyldighet att på de stora kyrkliga högtidsdagarna
predika för universitetslärare och alumner, hvilken gemenligen ålåg de
teologie professorerna, blef en och annan gång öfverflyttad på någon utanför
den teologiska fakulteten stående men teologiskt utbildad universitetslärare,
och så kom det sig, att Bero de Ludosia långfredagen 1454 fick förtroendet
att hålla denna »sermo ad clerum». Hans predikan, som är bevarad i två
olika uppteckningar i Wiens Hofbibliothek,i rör sig kring temat: »Omnia
consummata sunt» (allt är fullkomnadt), hvilket närmare utföres genom att
sammanställa gamla testamentets profetior med deras uppfyllelse i det nya.
Predikanten sökte dessutom slå an på de närvarandes känslor genom att i
starka färger utmåla Marias smärta vid Jesu kors. För öfrigt innehåller
predikan citat från Senecas »de beneficiis», Gregorius den store och
Augustinus’ »de civitate Dei».
Tillfälligtvis känner man, att Bero de Ludosia samma år också vid ett
par andra tillfällen uppträdt inom den teologiska fakultetens
verksamhetsområde. Mellan den 29 juni och 15 sept. hade fakulteten årligen sina
sommarferier, då dess ordinarie lärare icke höllo några föreläsningar. För
de teologiska skolarerna var detta likväl ingen fullständig fritid. Tvärtom
utnyttjades uppehållet i föreläsningarna till trägna disputationsöfningar, genom
hvilka de studerande beredde sig till de kommande terminernas offentliga
disputationsprof. Och dessa öfningar leddes af baccalarier och andra mer
eller mindre tillfälliga lärarekrafter, hvilka själfva önskade förkofra sig genom
utöfvandet af ifrågavarande värf.2 Sommaren 1454 förefaller det, som om
mäster Bero haft öfverinseendet öfver nämnda »sommarkurser». Han
öppnade dem den 5 juli med ett tal, däri han med 1 Joh. 3: 16 (In hoc
cogno-vimus charitatem Dei) som utgångspunkt utvecklade de dygder, som de
teologie studerandena borde äga för att vara rätt skickade för sin höga
uppgift. Till sist framhöll han disputationsöfningarnas stora betydelse för
fakultetens alumner, när det gällde att intränga i de gudomliga sanningarna och
»cognoscere charitatem Dei». Då terminens början åter nalkades, höll Bero
den 13 sept. ånyo ett tal, denna gång som en afslutning på sommarens
disputationsöfningar. Äfven nu rörde sig framställningen, i hvilken utom
bibeln Ambrosius och Gregorius den stores »moralia» citeras, om de
teologiska studiernas rätta inriktning och i synnerhet om disputationsöfningarna.
1 M. DENIS, Codices manuscripti theologici Bibliothecœ Palatinos Vindobonensis latini,
I (1793—1795), sp. 3211; II (1799), sp. 94. Utom det där lämnade referatet har jag haft att
tillgå de utdrag ur Beros predikan, som dr. phil. Ellen Jørgensen gjort vid ett besök i
Wien och som hon varit nog älskvärd att ställa till mitt förfogande.
2 Aschbach, a. a., I, s. 63.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
