Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
169
der hvilka Krigsarkivet från sin början och allt
fortfarande verkar. Den beredvillighet och
sakkunnighet, med hvilken han såsom arkivman stått
forskare till tjänst, har förvärfvat honom deras odelade
erkännande och tacksamhet.
Krigsarkivarien Petrellis författarskap, som berör
olika sidor af vår krigshistoria, har särskildt varit
ägnadt åt kännedomen om våra egna och från
fiender tagna fanor och troféer. Bland hans skrifter
märkas sålunda »Anteckningar om svenska och
finska fanor och ståndar under konungarne Karl X
Gustaf och Karl XI intill 1686» (1892), »Ståndar och
dragonfanor ... under sextonhundratalet hemförda af
svenska trupper» (tills, med E. S. Liljedahl, 1895),
»Narvatroféer i Statens trofésamling» (tills, med A.
Lagrelius, 1907). Han var äfven ledamot af
fankom-mittén 1906—07, och sedan 1906 är han inspektor för
Lifrustkammaren. G. Ae.
Upsala. Universitetsbiblioteket.
Den 3 mars 1918 beviljade Kungl. Maj:t nådigt
afsked åt öfverbibliotekarien vid Upsala
universitetsbibliotek dr Aksel Andersson, som denna dag
fyllde 67 år.
Efter aflagd mogenhetsexamen inskrefs Andersson
1870 som student vid universitetet i Upsala, aflade
filosofie kandidatexamen 1876 och filosofie
licentiatexamen 1883 samt promoverades till filosofie doktor
1884. Åren 1877—79 vistades han i studiesyfte i
Tyskland, Frankrike och England. Han antogs år
1882 till e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket i
Upsala, och erhöll sin första ordinarie
amanuensbefattning därstädes redan år 1885. Han utnämndes
till vice bibliotekarie 1899 och blef 1910, vid
statsbibliotekens öfvergång till ny lönestat, förste
bibliotekarie. Året därefter, 1911, nådde han chefsposten
vid universitetsbiblioteket; vid sin afgång därifrån
innevarande år har han alltså kunnat blicka tillbaka
på en nära 36-årig betydelsefull verksamhet i Upsala
universitets tjänst.
Sina vetenskapliga studier hade
öfverbibliotekarien Andersson i främsta rummet inriktat på
nordisk språkvetenskap. Hans gradualafhandling hade
till ämne: »Om Johan Salbergs Grammatica Svetica.
Ett bidrag till kännedomen om 1600-talets svenska.»
Till hans språkvetenskapliga och litteraturhistoriska
författarskap bör vidare räknas utgifvandet af
Skrifter från reformationstiden i urval (1—4, Upsala
1889—93) : »Olavus Petris kröningspredikan, 1528» och
»Olavus Petris predikan mot ederna, 1539»,
(tillsammans med H. Schück), »Een nyttwgh wnderwijsning,
1525-, med inledning och glossar, och »Een skön
nyt-tugh vnderwijsning, 1526 », med inledning och glos-
sar. Till reformationsfesten 1893 utgaf han med
understöd af staten och Svenska akademien en ny
textedition till »Thet Nyia Testamentit på Svensko»
af år 1526. I inbjudningsskrifter till
installationsföreläsningar (19C0—04) ingår vidare »Uppsala
universitets matrikel, på uppdrag af universitetets
rektor utgifven». 1—4 (1595—1680). Såsom Svenska
Litteratursällskapets sekreterare har han redigerat
»Samlaren», Bd 22 (1901) 27 (1906), och sedan 1894
har han deltagit i granskningen af korrekturen till
Sv. Akademiens stora ordboksarbete. Med sitt
inträde på biblioteksmannens bana kom han
emellertid att allt mera syssla med sådant författarskap,
som berör bokhistoriska, bibliografiska och
biblioteksadministrativa frågor. Tidigt hade han kommit
i lifligt samarbete med öfverbibliotekarien G. E.
Klemming, och som en frukt af detta samarbete
föreligger »Sveriges bibliografi 1481—1600». Under
Klemmings lifstid blef detta arbete tyvärr icke bragt
till fullbordan; de tredje och fjärde häftena, som af
dr Andersson redigerats och 1892 utgifvits, föra fram
till år 1530. Det är att hoppas att han nu efter
sitt afskedstagande måtte få tillfälle att fullfölja
detta arbete fram till den tidsgräns, som af
Klemming angifvits. I samband med Klemmings namn
bör omnämnas den af dr Andersson utarbetade
»Bibliographia Klemmingiana 1844—1889.
Förteckning öfver de af öfverbibliotekarien G. E. Klemming
från 1844 till 1889 författade och utgifna skrifter»,
hvilken ingår i den Klemming tillägnade
festskriften »Ur några antecknares samlingar». Erinras må
vidare om »Universitetets styresmän, lärare och
tjänstemän. Schematisk öfversikt samt
bio-bibliografi», i den af Upsala universitet år 1897 utgifna
festskriften till konung Oscar
II:s25-årsregeringsjubi-leum, samt om eni»Historical catalogue of the printed
editions af Holy Scripture in the Library of the
British and Foreign Bible Society, Vol. 2, London
1911, ingående bibliografisk förteckning al svenska
bibeleditioner.
Det skulle föra för långt att närmare ingå på dr
Anderssons öfriga bibliografiska skrifter, då utförlig
förteckning öfver dessa föreligger senast i den förra
året utgifna matrikeln öfver Upsala universitet, —
i stället må hans verksamhet såsom praktisk
biblioteksman med några ord beröras, ty i denna
egenskap torde lian ändock vara mest bekant. Hans
utpräglade personlighet, hans utomordentliga
hängifvenhet för biblioteksmannens kall och för den
institution, inom hvilken han verkat, hans aldrig
sviktande energi i utförande af den mångfald af
olika arbetsuppgifter, som ålegat honom, och som
han velat se genomförda — allt har varit egenska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
