Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bokanteckningar som källor och behovet af provenienskataloger. Några exempel och några önskemål. Af O. Walde, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM BOKANTECKNINGAR SOM KÄLLOR 77
dessa exempel såsom för mig närmast till hands liggande utan att därmed
vilja åt mig vindicera något slags prioritetsrätt till upptäckten af dylika
anteckningars betydelse. Sådana ha väl alltid, där det varit möjligt, beaktats
af vederbörande forskare, om de också kanske i vanliga fall ej så
systematiskt kunnat utnyttjas, som i de nämnda exemplen har varit fallet.
För de medeltida bibliotekens vidkommande ha ju alla
provenienstecken uppmärksammats och genom den allmänna bristen på källor varit af
synnerligen stor betydelse, och det icke blott för personhistorien. Särskildt
i fråga om handskrifterna äro alla dylika anteckningar af vikt för
bestämmande af handskriftens tillkomst, ålder och historia för öfrigt. Detta gäller
ju i viss mån äfven om inkunablerna, hvilka jämte handskrifterna genom
sin relativt ringa omfattning äro betydligt mera lättillgängliga än de
egentliga stora trycksamlingarna.1
Hvad jag här har velat betona är att äfven för senare tiders
vidkommande — de egentliga boksamlingarna i våra bibliotek omfatta som bekant
verk tryckta efter 1500 eller för vissa kategorier 1550 — dylika proveniens
-och andra skriftliga anteckningar kunna vara af vikt och därför förtjäna
att göras tillgängliga på annat sätt och i annan utsträckning än nu är
fallet.
I härvarande undersökning är det min afsikt att framför allt upptaga
en del af svenskar gjorda anteckningar för att visa att äfven hos oss detta
bruk varit vanligt och att dylika skriftliga bokuppteckningar, rätt
tillvaratagna, kunna gifva ganska omfattande och utförliga bidrag till vår
person-och kulturhistoria. Jag har därmed velat göra ett försök till motivering af
de åtgärder som kunna anses lämpliga för dylika källors systematiska
registrerande och tillgodogörande för forskningen. Här kan dock endast bli
fråga om en liten axplockning ur det rika materialet, då mina egna
anteckningar särskildt för 1700-talet äro mycket sporadiska och tillfälliga. Endast i
ett par fall har jag gjort något mera systematiska undersökningar, ehuru äfven
i dessa fall fullständighet ej är vare sig önskad eller afsedd.2
En typ af dylika uppteckningar, som jag här blott i förbigående om-
1 För våra inkunabelsamlingars vidkommande är ju en registrering af
proveniensanteckningarna redan ett faktum, då nuvarande riksbibliotekarien Collijn i sina tryckta
inkunabelkataloger ägnat äfven proveniensen sin fulla uppmärksamhet och på ett förträffligt
sätt gjort dylika anteckningar tillgängliga för forskningen, detta i motsats till flertalet af de
utländska inkunabelkatalogerna, där just saknaden af proveniensuppgifter ofta är så
kännbar.
2 För att åt framställningen gifva större fyllighet har jag tillåtit mig att medtaga
några anteckningar, funna i handskrifter, ehuruväl det förnämsta materialet är hämtadt
från bibliotekens tryckafdelningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
