- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång V. 1918 /
75

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bokanteckningar som källor och behovet af provenienskataloger. Några exempel och några önskemål. Af O. Walde, Upsala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


OM BOKANTECKNINGAR SOM KÄLLOR
OCH BEHOFVET AF
PROVENIENSKATALOGER

Några exempel och några önskemål

Af

O. WALDE, Upsala

ÖPPNAR MAN en äldre bok i något af våra bibliotek, är
det första som möter blicken ofta en skriftlig anteckning i
någon form, hvilken kanske ger oss klaven till bokens historia
eller åtminstone någon period däraf. Vi finna t. ex. en eller flere
äldre ägares namnteckningar; när boken är gåfva, ofta med angifvande
af donators namn och hans förbindelse till mottagaren, när den är köpt,
dess pris samt datum och ort för förvärfvet. Dylika anteckningar,
till synes obetydliga hvar för sig, kunna, samlade till ett helt,
särskildt där större delar af samme persons bibliotek hamnat på ett ställe,
i många fall kasta belysning öfver ägarens lif under en viss tid, öfver hans
verksamhet, hans vänskapsförbindelser, [1] ja, hvarför icke äfven öfver hans
karaktär. Få vi dylika anteckningar samlade i tillräckligt stor myckenhet
från olika ägare och tider, kunna vi genom dem till och med uppdraga
konturerna för en hel kulturperiod och för hvarje tid följa de andliga
strömningarna i deras olika förgreningar. Tämligen noga i detalj följa vi den
nordiska ungdomen på dess vägar till kunskapens källor. Vi se den i
reformationsårhundradet hasta till högskolorna i Nordtyskland, till Rostock
och Wittenberg, för att hos Luther och Melanchton eller deras lärjungar
inhämta det nya evangeliet. Vi följa den under 1600-talet till
Nederländerna, till Leidens och Harderwijks universitet, som då uppnå höjdpunkten


[1] Af dedikationernas olika värmegrad kan man stundom sluta till det mer eller
mindre intima vänskapsförhållande, hvari gifvaren och mottagaren stått till hvarandra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:09:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1918/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free