Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En stridsskrift af Berend von Melen mot Gustaf Vasa. Af Gottfrid Carlsson, Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36___________ GOTTFRID CARLSSON
att undra öfver att von Melen vid tidpunkten för skriftens utgifvande
liksom Kristian ställde vissa förhoppningar på hansestäderna och fann det
mödan värdt att rikta en särskild appell till dem.
Så långt om syftemålen med von Meiens skrift och om de yttre
omständigheterna vid dess tillkomst. Det återstår att med några ord beröra
paskillens värde som historisk källa. Först som sist bör då sägas, att
skriften knappast kan anses ge något fördelaktigt vittnesbörd om författarens
sanningskärlek. Hela den groft tendentiösa framställningen af von Meiens
verksamhet i Sverige såsom från början till slut präglad af hans sträfvan
att befordra Kristian II:s sak måste stämplas som medvetet osannfärdig.
Det har sitt intresse att jämföra denna framställning med den teckning af
Sverige vistels en, som von Melen själf ett decennium senare gifvit i den förut
nämnda otryckta smädeskrift en, vid hvars affattande Kristian II redan var
en fallen storhet och något större hänsynstagande till honom och hans
vänner sålunda icke längre var af nöden. I den relationen letar man förgäfves
efter någon antydan, att herr Berend under sin svenska statstjänst endast
varit Kristian ILs f örstuckne partigängare och gynnare ; tvärtom söker von
Melen där på allt sätt framhålla sin stora lojalitet mot Gustaf Vasa för att
desto skarpare kunna fördöma konungens otacksamhet och trolöshet. Och
långt ifrån att, såsom fallet är i den tryckta skriften, öppet erkänna den
mot Gustaf Vasa fientliga karaktären af hans förbindelser med Sören Norby
på Gottland 1524, söker han i den otryckta skildringen framställa det hela
som ett oskyldigt umgänge utan någon som helst mot Gustaf Vasa fientlig
afsikt.1 Sanningen ligger nog midt emellan de båda relationerna. Medan
von Meiens öfvergång i Gustaf Vasas tjänst utan tvifvel var långt mera fri-
1 Betecknande för tendensens olikhet i den tryckta och den otryckta smädeskrift en är
den omständigheten, att von Melen i den förra säger sig aldrig ha mottagit Kalmar slott ur
Gustaf Vasas hand eller som förläning af honom utan själf eröfrat det för att med tiden
kunna återställa det till dess laglige herre (Kristian II), medan i den otryckta skriften en
af kardinalpunkterna i von Meiens argumentering just är den, att von Melen fått Kalmar i
lifstidsförläning af Gustaf Vasa, hvarför denne handlat så mycket brottsligare, när han tog
länet ifrån herr Berend. — I formellt afseende är skillnaden mellan de båda
stridsskrifterna högst afsevärd. Den otryckta paskillen är i motsats till den tryckta, som går mera
rakt på sak, synnerligen svulstig och späckad med teologisk, juridisk och historisk visdom,
och denna dess karaktär är så genomförd, att den otryckta skriften, äfven där den i sak
innehåller precis detsamma som den tryckta, ter sig väsentligen olika den senare. Möjligen
skulle man också kunna säga, att tonen i den tryckta framställningen är en nyans mindre
hätsk än i den otryckta. Ett sådant öfverflöd på vilda smädelser, som utmärker denna,
finnes knappast i det föreliggande trycket, ehuru von Melen äfven här mäter skäppan full
åt sin vederdeloman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
