Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348___________ RECENSIONER
eller om den uppstått och utbredt sig på samma sätt som alla
Kristuspassioner och Birgittas namn liksom öfriga fraser, hvilka åsyftat att skapa skenet
af en Birgittauppenbarelse, senare och först småningom traditionellt tillfogats
på god tro. Ett fullt afgörande svar härpå synes, åtminstone tills vidare, ej
kunna afges: man får åtnöjas med hypoteser. Det kan emellertid ej
alldeles förnekas, att de omisskännliga och oftast rätt lyckade försöken att
imitera Birgittas stil synas tala för antagandet att någon Birgittabeundrare
och därtill kompetent Birgittakännare beslutat sig för att författa ett
kompilationsarbete öfver Kristi lidande i sierskans stil, vare sig nu detta skett i redan
från början hyst afsikt att låta det framträda såsom en Birgittauppenbarelse,
eller att det först senare kommit att gälla för ett verk af Birgitta, en
förmodan som så småningom stelnat till påstående och med tiden vunnit
burskap i intresserade kretsar. Det är kanske också ej alldeles otänkbart att
bland den uppsjö af Kristuspassioner, som då redan existerade, ett berömdt
namn borde mäktigt bidraga till skriftens spridning, och ej ens munkar torde
vara alldeles okänsliga för en smula reklam — »ad majorem Dei gloriam!»
Till sist finnes kanske dock en möjlighet öppen till förklarande af
Birgittas namn i detta sammanhang, utan att man behöfver taga sin tillflykt
till en falsifikation. Det ges, såsom man vet, åtskilliga exempel på det
förhållandet att, när flera skrifter förenats i ett samlingsband, en eller annan
af dem, som ej ha utsatt författarnamn, utan vidare fått åtnjuta ett sådant
från något annat (merendels det första) i bandet ingående arbete med
angifven författare. Så kan man ju tänka sig det fall, att en anonym
Kristuspassion blifvit sammanförd med t. ex. utdrag ur Birgittas uppenbarelser —
bägge på lågtyska — för att äfven den förra (med litet god vilja!) skall
komma att gå under Birgittas författarnamn.
Huru nu än frågan om Birgittas ställning till den omhandlade
Kristuspassionen må gestalta sig, så visar sig dennas innehåll i hufvudsak utgöras
af utdrag ur de fyra evangelierna, skickligt uppblandade med alster af ett
flertal medeltida författare på det legendariska området. Såsom ofvan på
ett par ställen redan antydts, är det blott på ett enda ställe man lyckats
finna full öfverensstämmelse med en passus i Birgittas skrifter, detta dock
endast i två jämförelsevis unga alster, näml. det nämnda odaterade
Ghotan-trycket1 och en handskrift (i Stadtbibl., Köln) från slutet af 1400-talet.
Nämnda parti, som behandlar korsfästelsen, utgöres i de två nämnda
arbetena af ett utdrag ur Birgittas revelationer lib. VII, kap. 15 (sv. red. kap. 16):
Birgittas vision vid Kristi graf, och är helt skiljaktigt från motsvarande parti
i öfriga till denna grupp hörande alster.
Nu framställer sig den frågan: har möjligen Ghotan, som tryckt den
inkunabel, i hvilken »Birgittas vision» fått ersätta en annan text, själf gjort
denna förändring, eller har den redan förelegat i äldre handskrifter? Något
1 Detta verk sättes af Klemming, Birgittalitt., nr 40, till tiden 1484—94, då Ghotan
arbetade i Lübeck; Collijn, Katalog d. Inkunabeln d. Kgl. Bibi. in Stockholm, 1, nr 217,
uppger på typologiska grunder »[um 1485]».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
