Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 RECENSIONER
tiden, men de hafva hittills icke gjorts till föremål för en ingående
undersökning ur textliturgisk synpunkt. Det är först professor Rodhe, som i
föreliggande arbete undersökt dessa handskrifter och ur desamma vunnit en hel
del nya och viktiga synpunkter för bedömandet af hithörande frågor. En af
de viktigaste af dessa handskrifter är den s. k. Aspöboken, närmast ett
anti-phonarium med latinsk text och noter till antiphoner, responsorier, hymner
m. m. för horae canonicae. Den skänktes år 1610 till Aspö kyrka i
Strängnäs stift och förvaras nu i landsarkivet i Upsala. Den är fullständig så när
som på första bladet.1 Förf:ns undersökningar rörande denna märkliga bok
ge till resultat, att Aspöboken afspeglar den gudstjänstpraxis, som rådde i
Strängnäs stift på 1550-talet. Den fasthåller trognare vid den katolska
traditionen än såväl 1571 års kyrkoordning som den handskrifna kyrkoordningen
af 1561. De liturgiska texter den innehåller öfverensstämma i detalj med
motsvarande i de svenska breviarierna från medeltiden, särskildt med
Brevi-arium Strengnense, men förete äfven vissa uteslutningar och ändringar,
företagna i evangeliskt syfte, särskildt berörande Maria- och helgonkulten.
Aspöboken räknar icke med ett katolskt kyrkoår, utan med ett revideradt
protestantiskt. Innehållet kan särskiljas i vissa bestämda afdelningar med
motsvarighet i de katolska breviarierna. De två första afdelningarna innehålla
antiphoner och responsorier för olika söndagar (pars de tempore i breviariet)
och för helgdagarna (pars de sanctis); härefter följer en gudstjänstordning;
sista afdelningen består af en samling antiphoner och hymner för vanliga
söndagar och veckodagarna (motsvarande breviariets psalterium rituale) samt
ett hymnarium de tempore. Någon hymnsamling rörande helgonen finnes
däremot icke i liber Aspöensis. Denna handskrifts stora betydelse ligger däri,
att den visar, att den svenska breviariegudstjänsten under reformationstiden
icke såsom i Tyskland och Danmark abrupt ombildades, utan så småningom
reducerades. Förf. förmodar, att Aspöantiphonariet på grund af de
musikaliska resurser den förutsätter icke skrifvits för en landtkyrka utan för
själfva Strängnäs domkyrka.
I samband med undersökningen af liber Aspöensis har professor Rodhe
äfven kommit in på frågan om de svenska medeltidsbreviariernas inbördes
förhållande. Med hjälp af det liturgiska material som Aspöboken erbjuder
och med hänsyn tagen äfven till kollekttraditionen har han på denna punkt
kommit till mycket intressanta resultat. De svenska breviarierna låta, oaktadt
en jämförelsevis stor enhetlighet i traditionen kan påvisas, fördela sig på två
grupper, hvaraf den ena omfattar Breviarium Upsalense, den andra
breviarierna för Strängnäs, Skara, Linköpings och Västerås stift. Dessa senare,
särskildt Skara- och Linköpingsbreviarierna, som oftast gå tillsammans, visa
afgjordt inflytande från danskt håll, närmast Breviarium Lundense, under
det att Upsalabreviariet konservativare än de andra breviarierna fasthållit
vid den engelska traditionen. På de punkter Upsalabreviariet afviker från
1 Den bibliografiska beskrifningen af handskriften kunde hafva gjorts utförligare.
Sålunda saknar man uppgift om bladantalet m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
