Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
239
lämnas en förteckning öfver det ur personhistorisk
synpunkt viktiga källmaterialet i landsarkivet.
Beträffande de ecklesiastika arkivalierna redogöres ej
blott för de olika församlingarnas serier af födelse-,
vigsel- och dödböcker, in- och utflyttningslängder,
husförhörs- och kommunionlängder utan uppgifter
lämnas äfven om de fall, då dessa seriers luckor
kunna suppleras ur de i kyrkoräkenskaperna
befintliga graf- och klockringningslängderna eller af
katekismilängderna i domkapitlets arkiv.
Grupperade under härad och städer ha mantalslängder,
bouppteckningar och borgarmatriklar förtecknats. Ej
få församlingsarkiv gå tillbaka till 1680- och 1690-talen,
äfven tidigare serier finnas, såsom t. ex. Kristianstad
från 1646, Ronneby från 1646, Dalby från 1667,
Röstånga från 1647, Kinnared från 1668, Lund från 1671,
Skanör från 1664, Tottarp från 1661, Ystad, S:t Maria
från 1677. Af mantalslängderna finnas dylika från
Fjäre, Halmstads, Himle, Hoks och Årstads härader
från 1674. Bouppteckningarna gå i Kristianstad och
Ystad tillbaka till respektive 1616 och 1611,
Kristianstads serie är äfven därutinnan märklig, att den blott
företer lucka för ett år på perioden till 1821 eljest
förekomma dylika i större grad i nästan samtliga
serier. Förteckningen torde för så godt som alla
studier i landsarkivet i Lund bli fullkomligt
oumbärlig. E. N—nn.
Upsala. Universitetsbiblioteket.
Personalnotiser.
Till e. o. tjänstemän vid universitetsbiblioteket
hafva antagits den 16 jan. 1917 fil. kand. S. G. B.
N : s o n G i h 1, den 13 april fil. lic. N. E. G o b o m och
den 14 april fil. mag. Gurli Westgren.
Amanuensen fil. lic. A. Silow har erhållit
tjänstledighet under ett år från den 1 juni 1917. Lic. Silow
träder i Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolags
tjänst som dess arkivarie.
Nybyggnaden.
Den nya läsesalen öfverlämnades den 1 februari
utan invigningsceremonier till allmänhetens bruk.
Under de närmast föregående dagarna hade
öfverflyttningen af referensbiblioteket ägt rum från de
provisoriska läsrummen på nedre botten i den södra
flygellängan till den nyinredda salen; samtidigt hade
äfven den nya expeditionen iordningställts. Alla
dessa omflyttningar hade försiggått utan afbrott i
den biblioteksbesökande allmänhetens betjänande.
Den nya läsesalen, som med sin i ljus björkfärg
hållna inredning gör ett enkelt och värdigt, men på
samma gång gladt och behagligt intryck, rymmer 86
med nummer försedda forskarbord samt ett
synnerligen rikhaltigt och med god omsikt valdt
referensbibliotek, som f. ö ännu icke fått sin definitiva
gestaltning, utan esomoftast tillökas med något för
den vetenskapliga forskaren eller bildningssökanden
oumbärligt kall- eller uppslagsverk. Omedelbart
utanför läsesalen ligger den nya expeditionen, som
i hufvudsak är anordnad som den gamla.
Utrymmet är dock betydligt större; en nyhet för Upsala
är, att särskild plats vid disken afsetts uteslutande
för boklånens återlämnande. Till allmänhetens
begagnande har uppställts den sedan omkr. 1912 på
kort förda katalogen öfver bibliotekets utländska
nyförvärf. Bibliotekets generalkatalog — i
bandform — är fortfarande som förut tillgänglig för
for-skarne och utlämnas till begagnande på begäran
bandvis. Från expeditionslokalen leder en
spiraltrappa upp till de i mezzaninvåningen belägna tvänne
tidskriftsrummen. I det ena af dessa äro uppställda
suiter af mera efterfrågade utländska tidskrifter (de
motsvarande svenska stå i läsesalen), i det andra
förvaras de löpande årgångarna af ca. 1,600 af
bibliotekets tidskrifter. De hvarje vecka kommande
häftena framläggas först på läsborden och inläggas sedan
efter någon vecka i sina resp. hyllfack, hvilka fylla
rummets väggar; dessa fack äro försedda med
tydliga titelskyltar och ordnade efter uppställningen i
1915 års årgång af den tryckta Accessionskatalogen
för Sveriges offentliga bibliotek.
Den efter den 1 mars minskade koltillförseln
omöjliggjorde bibliotekets uppvärmning i samma
utsträckning som förut. Hellre än interimistisk stängning
valdes den utvägen att fullt uppvärma läsesal och
arbetsrum, men endast nödtorftigt (ca. 10 à 12° C.)
de stora bokmagasinen. Under den korta tid af
vintern, som återstod, kunde en sådan anordning låta
sig göra utan men för personalens hälsa.
Till Carolina Redivivas byggnadshistoria.
Konsthistorikern fil. lic. E. Ar een, som ägnat
studier åt den nuvarande biblioteksbyggnadens äldre
historia (se NTBB, Årg. 3, s. 175) har i Hela Världen,
1917, nr 3, s. 229—235, under titeln: »När Carl XIV
Johan skulle lägga grundstenen till Carolina rediviva»
offentliggjort några interiörer från byggnadens
tillkomsthistoria. A. N—n.
Västerås. Läroverksbiblioteket.
Den 21 maj fyllde förre läroverksbibliotekarien i
Västerås fil. dr W. Mo 1er 70 år. Molér har särskildt
gjort sig känd som en nitisk vårdare af det gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
