Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina Handlingar med latinska stilar; »jag har», tillade han, »varit ganska
mycket för den saken och önskar, att en gång måtte ske en almän begynnelse
dertil». Detta gaf Höpken anledning att redogöra för frågans föregående
behandling och skälen för akademiens redan fattade beslut: »bättre fram»,
yttrade han, »enär Academien finner hvad afsätning hennes Acter kunna få,
vil hon gerna taga emot de latinske Caractererne, då hon såsom et företal
til en Act vil förut gifva publicum vid handen alla de skäl, hvaraf hon
blifvit bevekt at således ombyta sit tryck: då jämväl kan uptagas hvad
Hr Christoph. Polhem, uti en särskilt af honom til Academien derom
ingifven skrift, mycket grundeligen ommält, jämte annat som finnes uti
Aca-demiens protocoller öfver detta ärendet talt och uptecknat.»
Emellertid hade akademien redan dessförinnan tagit ett steg mot den af
alla såsom önskvärd betraktade reformen. Den 3 oktober 1739 hade Linné
efter utlupen funktionstid nedlagt presidentssysslan; han skulle därvid
hålla »ett kort tal och compliment», men då, såsom han själf säger, han »ej
kunde tala utan att tala om något», så föredrog han sitt berömda »Tal om
Märkwärdigheter uti Insecterne». Protokollet säger, att »detta tal fants
vara så sammanfattat, at det enhälleligen af Academiens Herrar Ledamöter
beslöts uppå Academiens omkostnad skola tryckas med latinska bokstäfver».
Det framgår häraf, att Linné hörde till dessa bokstäfvers anhängare, och
någon gensaga mot deras användning synes icke vid tillfället ha framkommit.
Talet trycktes omedelbart därefter »uti det Kongl. Tryckeriet hos
Directeuren Pet. Momma».1 I typografiskt hänseende var det dock mycket
underhaltigt, och tillräckligt stilförråd har uppenbarligen icke stått
boktryckaren till buds ens för en skrift af så obetydligt omfång som 18 sidor.
De tre sista sidorna äro tryckta med mindre stil än de öfriga; särskildt på
dessa förekomma typerna å, a, A och â i brokig blandning; i kursiven har
man delvis ersatt ä och ö med a och ö, andra oregelbundenheter att förtiga
(se fig. 4 och 5).
Af akademiens Handlingar utkommo för 1739 tvenne kvartal, »tryckte
i Stockholm med Academiens egen bekostnad hos Joh. Laur. Horrn, Kongl.
Ant. Arch. Boktr.» Jämlikt akademiens beslut är här uteslutande
frakturstil använd, utom naturligtvis för personnamn och ord af främmande
ursprung. Men redan i första kvartalet för 1740 förekommer på sid. 266 ett
stycke med antikva innehållande akademiens svar till en korrespondent, och
liknande kortare meddelanden äro äfven i de följande kvartalen tryckta med
1 Det inlämnades till censor librorum d. 7 nov. 1739. Se: G. Benzelstjernas
censorsjournal utg. af L. Bygdén och E. Lewenhaupt (Stockh. 1884), s. 109.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
