Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 ISAK COLLIJN
SMÄRRE BIDRAG TILL DE SVENSKA
KLOSTERBIBLIOTEKENS HISTORIA
Af
ISAK COLLIJN, Stockholm
I.
En bok tillhörig Gudsberga kloster.
FRÅN de svenska cistercienserklostrens bibliotek, som delvis torde
hafva varit rätt betydande, hafva endast några fattiga rester
bevarats till vår tid.1 Troligt är emellertid, att genom en planmässig
undersökning af handskriftsbestånden i våra offentliga bibliotek ett eller annat
hittills icke beaktadt bidrag till dessa biblioteks historia skall kunna dragas
fram i ljuset. I afvaktan härpå vill jag här meddela fyndet af en bok, som
tillhört Gudsberga eller Husby kloster i Dalarna, desto intressantare,
som man hittills icke känt någon bok från detta klosters bibliotek.
Gudsberga är det yngsta af de svenska cistercienserklostren, det
grundlades först år 1486. De första munkar, som togo klostret i besittning, voro
från Alvastra, och det lär hafva varit på förslag af abboten här, som det
nya klostret erhöll namnet Mons De i. Antagligen har dess bibliotek varit
högst obetydligt.
Ifrågavarande bok, som nu finnes i Kungl, biblioteket, utgöres af ett
exemplar af Jacobus de Voragine, Legenda aurea, tryckt i Lyon af Jacques
Saccon för J. Huguetan år 1512, i lit. fol. Bandet består af träpärmar
öfverdragna med brunt blindpressadt fårskinn; i pärmarna äro inklistrade
fragment af en juridisk foliant från 1500-talets början. Upptill på fragmentet i
främre pärmen finnes följande anteckning: Liber Sancte marie De monte
Dei legatus per venerabilem virum Doctorem Johannem eek alme
vpfalensis ecclesie Canonicum etc.2
1 GÖDEL, Sveriges medeltidslitteratur (1916), s. 85—6. — Tillägg härtill af N.
BECKMAN i föreliggande häfte af NTBB, s. 81. Se äfven F. Hall’s Bidrag till
cistercienseror-dens hist. i Sverige, I (1898), s. 64, där några notiser finnas bl. a. rör. Nydala klosters
bibliotek.
2 Upsalakaniken Johannes Eek nämnes af v. Troil i hans program vid den teologiska
promotionen i Upsala den 5 juni 1793 bland svenska doktorer, som utomlands förvärfvat
denna värdighet. (Se uppl. 1803, s. 9.) Om det vapen denne kanik förde nämner Schröder
några ord i sitt program Incunabula artis typographicae in Svecia (1842), s. 11, noten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
