Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 O. WALDE
blef hans verksamhet som dansk historieskrifvare, helt naturligt, då detta
ämne låg honom alltför fjärran. De arbeten han åstadkommit på detta
område äro också tämligen betydelselösa.
Med flertalet af sina kolleger i Sorö lefde Meursius i det vänligaste
förhållande. Till hans närmaste krets hörde Henrik Ernst, teologie
professor Johan Cluver, också han utlänning, och Stephanius.1 Åt alla
skänkte han med frikostig hand af sitt rika vetande, särskildt torde
Stephanius vid många tillfällen begagnat sig af hans sakkunniga hjälp i kvistiga
filologiska spörsmål.2 Att Stephanius varit varmt fästad vid Meursius
framgår af flera uttryck i hans bref till Gerard Voss, särskildt efter Meursii
bortgång, som synes hafva gripit honom djupt.3
Liksom Stephanius var Meursius en mycket ifrig boksamlare och i hans
korrespondens, särskildt med vännen Gerard Voss, finna vi ofta frågor om
bokinköp och dylikt dryftade. Också var hans bibliotek på många
områden, i synnerhet alla grenar som rörde den klassiska filologien och historien
väl försedt. Äfven handskrifter funnos i detta bibliotek, men en stor del
af dessa bestodo af Meursii egna outgifna arbeten. Biblioteket kom efter
ägarens död att undergå många och växlande öden. En stor del däraf torde
hafva hamnat i Sverige, ehuru källorna icke äro eniga om hvilka vägar det
gått. Att det kommit hit dels genom Stephanii bibliotek, dels med
krigsbytet under Karl X Gustafs tid är dock säkert.4 Största delen af biblioteket,
däri inberäknadt handskrifterna, inköptes af den förnämste boksamlaren i
Danmark på den tiden, landsdomaren Jörgen Seefeld på Ringstedkloster.
Detta torde dock icke hafva skett omedelbart efter Meursii död, ty hans
son och arfvinge, den yngre Johannes Meursius, hvilken äfven var en lärd
man och sökte uppbära faderns traditioner som vetenskapsman, behöll
biblioteket.5 Först då han några år efter fadern aflidit, gick biblioteket ur
släktens händer.
1 Tauber, Udsigt over Soröe Académies Forfatning, Khvn 1827, s. 42 och not 5.
2 Ett litet prof på deras litterära korrespondens, som icke försiggick blott muntligt,
meddelas nedan.
3 Sålunda heter det i ett bref från 1641: »Ab excessu communis amici nostri Clariss,
Domini Meursii tou \xay.apizoo tanta exercuit animum meum consternatio ; ut in unico isto
viro omnium ferè amicorum me fecisse jacturam putaverim». (Vossn Epistolœ, P. 2, s. 235.)
4 Då förnämsta delen af Meursii bibliotek, framför allt handskrifterna, kommit till
Sverige genom krigsbytet, har jag ansett lämpligast att här blott i korthet vidröra detta
biblioteks historia med tanke på att i annat sammanhang kunna gifva en utförligare framställning
däraf.
5 Han utgaf i Sorö 1641 en förteckning öfver sin faders skrifter med titeln »Ioannis
Meursi Librorum à se editorum atque ijs adhuc superstitum catalogus bono publico
vulga-tus». Ett exemplar af denna katalog finnes i Upsala, inbunden som nummer 5 i ett sam-
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
