Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA FREDRIKA BREMER-PAPPER I KUNGL. BIBLIOTEKET 17
som icke tänkte på att fråga frälsaren om dem och deras öde. Hade jag
lefvat på den tiden skulle jag ej lemnat honom i fred innan jag fått lugn
deröfver. Huru mycket mera skulle icke verlden veta om ett fruntimmer
varit en af de tolf!»
Lika starkt personlig färg som denna ha åtskilliga andra hastigt och
i en ögonblicklig stämning nedkastade anteckningar. Några rader, daterade
den 15 januari 1835, förtjäna att anföras. »När jag kommer så in i
tänkandets labyrint», skrifver hon, »att jag ej ser mig god till att komma ut,
då jag ej vet hvarthän för Ideer och irrbloss, då tar mig en otålighet och
en förtviflan och begäret tar mig att vända mig ifrån detta lif och till ett
verkligare. Jag vill kyssa en Man, amma ett barn, sköta ett hushåll, göra
lyckliga och ej tänka utom för dem och för att prisa Gud.» På flera andra
ställen finner man likartade uttalanden, som visa hur liflig och stark känslan
för hemlifvets och familjesamhörighetens lycka var hos henne, och mellan
raderna kan man ofta läsa en antydan om, att hon ej utan saknad låtit allt
dylikt gå sig förbi. Man vet ju emellertid af hennes förhållande till Böklin,
att hon hyste en slags instinktiv förskräckelse för att definitivt bestämma
sig i denna fråga. Att denna hennes tveksamhet och obestämdhet äfven af
henne själf uppfattades som en svaghet är sannolikt; det låter som en
personlig bekännelse, präglad af en viss resignation för eget vidkommande, då
hon skrifver: »Det är med giftermål som med badning uti öpna sjön. Det
är plumsen som är svår; sen den är gjord blir man snart husvarm i
elementet och blir stärkt af badet.» Här uttrycker hon sig visserligen med
humoristiskt tonfall, men under skämtet ligger det säkerligen ganska mycket allvar.
Bland de strödda anteckningarna finner man äfven några, som förtjäna
en närmare uppmärksamhet, då de gifva oss en inblick i Fredrika Bremers
sätt att förbereda sina litterära arbeten. Att hon gärna i sina skildringar
gick tillbaka på egna minnen och erfarenheter är oss ju väl bekant; de här
befintliga notiserna ge oss emellertid äfven en ganska god föreställning om
hur hon gick tillväga. På ett blad finner man exempelvis följande rader:
»De gamla Lewenhaupts i Alingsås; deras uppträdande på balerna; hur de
omgifvas af stadens borgerskap; hur döttrarna komma fram och niga för
gamla grefvinnan och hon ser på deras klädningar, berömmer dem, frågar
om de äro hemväfda». Det är tydligt, att denna direkt efter verkligheten
gjorda anteckning — »de gamla Lewenhaupts» äro generalen grefve Charles
Emil Lewenhaupt och hans maka, född friherrinna Alströmer, grefvinnan
Stina Sommerhjelms föräldrar, hvilka voro bosatta i Alingsås — är afsedd
att tjäna som underlag för en scen i något tillämnadt arbete. En annan
Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1917. 1782 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
