Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
FRÄN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
Den tyska bokkonstutställningen i
Stockholm 8 okt.—12 nov. 1916.
Att boktryckerikonsten uppfanns i
Tyskland är en händelse, som ser ut som en
tanke. Tyskland har blifvit ett i egentlig
mening bokproducerande land. »Der
weit-berümpte Hans Sachs hat fleissig beschrieben
vnd in Teutsche Reimen gefasset» hvad en
boktryckare är och har att göra:
Ich bin geschicket mit der press
So ich aufftrag den Firniss ress,
So bald mein dienr den bengel zuckt,
So ist ein bogn papyrs gedruckt.
Da durch kombt manche Kunst an tag,
Die man leichtlich bekommen mag,
Vor Zeiten hat man die bûcher geschribn,
Zu Meintz die Kunst ward erstlich triebn.
Ingen uppfinning bief så fort fullkomnad.
»Vaggtrycken» voro fullfärdiga i den grad,
att man nu har svårt att göra lika vackra
böcker som i boktryckarkonstens yngsta
barndom. Och den hos Aldus Manutius i
Venedig 1499 tryckta Poliphili dröm är så
dekorativ, så typografiskt vällyckad i detta
ords högsta mening och särskildt med
hänsyn till illustrationernas öfverensstämmelse
med texten, att, vare det sagdt utan minsta
»Wichtigtuerei», vi ännu vänta på ett
motstycke inom boktryckarkonsten.
Den utveckling, som vi på alla områden
så gärna tro på, tyckes icke ha gällt boken.
Hvilka praktverk ha sedan Svecia antiqua
1716 utkom i Sverige kunnat mäta sig med
detta arbete? Att typografien är konstens
anförvant, det vet man, och äfven
typografens konst är lång, det sköna är svårt också,
då det gäller att sätta upp en vacker titel.
Det finnes kanske intet folk, som så
energiskt arbetar, och det äfven på sin egen
förbättring, som tyskarna. Tyskland är också
vetenskapens centralmakt och det är ej
alldeles likgiltigt hur de böcker, som i trots af
det tyska upphofvet äro menade att vara
internationella i typografiskt hänseende,
förefalla. Nästan ännu viktigare än på det
statliga området är inom typografien en sund
tradition. Men nästan lika viktigt som i
politiken är det också, då det gäller tryck- och
stilsorter, att ej af envis ortodox
konservatism stöta ifrån sig majoriteten. Ibland
brukar det till och med i religionen vara
lämpligt att gå tillbaka till den »första kristna
församlingen» för att få något, som stämmer
med nyare uppfattning om kristendomen.
Skulle det ej vara bra för tyskarna att
påminna sig Dürers härliga och klara latinska
stilsort. Den för så godt som alla icke-ty skar
grötiga och enerverande svårläsliga, om också
i vissa fall dekorativt vackra frakturen utgör
ett väsentligt och direkt hinder för
spridandet af tyska kulturidéer genom den motvilja,
som mången med mig erfar för en med dylik
stilsort tryckt bok eller tidning. Liksom
vissa engelsmän framhålla, att
decimalsystemet egentligen är mera svårlärdt, mera
onaturligt och mera tillkrångladt än den gamla
hederliga engelska räkningen uti pence,
shillings och pounds, så finns det tyskar, som
påstå, att frakturen är nyttigare för ögonen
och tydligare, så att man lättare skiljer
frak-tur-53 från fraktur-^ än antikva-B från
antikva-V. Detsamma gäller naturligtvis om
f-f-fraktur och s-f-antikva. Redan det att
flera tyska böcker, tryckta med latinsk stil,
i alla fall i stället för ss skrifva ß, således
daß, verkar i mitt tycke retsamt. Man har
till och med gått så långt, att man i vissa
fall gjort ett nytt s med latinsk form, som
skulle ha samma nackdelar som fraktur-f,
det att absolut sammanblandas med samma
stilsorts f.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
