Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__________ RECENSIONER 299
»Pro Collegio Derpatensi» ändrad till »Rigensi». Äfven några böcker från
jesuiternas rika bibliotek i Braunsberg hafva först öfvergatt i
Rigabiblio-teket, innan de hamnat i Upsala. Som exempel härpå kan jag nämna 67:108
och 67:164, i hvilka anteckningen »Coll. Braunsb. S. J.» är öfverstruken
och ändrad till »Coll. Rig. S. J.», i båda fallen med årtalet 1592. Från
jesuitkollegiet i Vilna ha också flera böcker införlifvats med Rigabiblioteket,
däribland några på polska, såsom Hieron. Plata, Dobre Duchowne, tryckt i
Kalisz 1606 och Pinella, O doskonoïosci zakonney, Krakau 1607, hvilka båda
hafva anteckningen »Inscriptus Catalogo Domus Probationis Vilnensis Soc.
Jesu 1612. Inde emptus pro Collegio Rigensi Soc. Jesu A 1616». Äfven
enstaka böcker från jesuitkollegierna i Lublin (65:93) och Sandomir (67:104)
har jag anträffat bland Rigaböckerna.
Den 3 okt. 1621 höll Gustaf Adolf sitt intåg i Mit au, på hvars slott
det lifländska härmästararkivet förvarades. Detta beslagtogs af konungen
och hemsändes till Sverige, där sekreteraren i riksarkivet Peder Månsson
Utter på sommaren 1622 underkastade detsamma en första granskning.
Enligt en på 1600-talet uppgjord förteckning upptog det närmare 1,100 nummer,
hvaraf en icke ringa del ännu bevaras i riksarkivet. Om äfven ett bibliotek
funnits på slottet i Mitau och fått dela arkivets öde, kan ej afgöras; Walde
har emellertid i universitetsbiblioteket i Upsala funnit en bok, som
ursprungligen tillhört Gotthard Kettler, tyska ordens siste härmästare och Kurlands
förste hertig.
Var det i Riga gjorda litterära bytet af relativt ringa omfång, så voro
de boksamlingar desto mera betydande, hvilka sedermera föllo i svenskarnas
händer, när Gustaf Adolf på sommaren 1626 angrep Polens preussiska
besittningar. I det katolska stiftet Ermland fanns sedan gammalt vid
domkyrkan i Frauenburg ett humanistiskt lärdoms centrum, hvars vetenskapliga
glans sedan än ytterligare ökades genom en Copernicus’ rykte, och i
jesuitkollegiet i grannstaden Braunsberg hade den katolska reaktionen en af
sina starkaste utposter mot det protestantiska Norden. De rika biblioteken
i dessa båda städer utplundrades samvetsgrannt och hemsändes till Sverige
såsom gåfva åt Upsala universitet.
Jesuitkollegiet i Braunsberg hade grundlagts af kardinal Stanislaus
Hosius, hvilken år 1565 åt jesuiterna upplät det vid reformationens
utbrott i denna stad öfvergifna franciskanklostret med ägodelar och ett
jämförelsevis rikt bibliotek, som bl. a. innehöll en större samling inkunabler och
handskrifter, hvilka donerats af den ermländske domherren och teologie
professorn i Leipzig Thomas Werner1 (f 1498). Sedan ökades kollegiets
1 På tal om dennes bibliotek, som jag utförligt skildrat i Upsala universitets
festskrift till universitetets i Leipzig 500-årsjubileum 1909 och till hvilket denna tidskrifts första
häfte (1914) bragte några tillägg, säger Walde, att Werner bestämt en del af sina böcker
till kartusianklostret i Danzig. Något sådant kloster finnes emellertid icke här; i Werners
testamente, där han träffat bestämmelser om fördelningen af sina böcker, står »Carthusia
prope Gdansk», d. v. klostret Karthaus eller Marienparadies i Danzigs närhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
