Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 E. W. DAHLGREN
framför allt sådana allmänt förekommande ord, under hvilka man kunde
vänta att ett större antal titlar skulle hopa sig. Vid första påseendet synes
det visserligen, som om de geografiska namnen skulle erbjuda fastare
hållpunkter än andra sakord, men i praktiken blifva svårigheterna betydande.
Man må tänka sig hvarthän det skulle leda, om »Sverige» toges till
uppslagsord för alla anonyma skrifter, i hvilkas titlar fäderneslandets namn (kanske
äfven i den adjektiva formen »Svensk», »Svenska») förekommer — man
erinras om den tyska bibliotekskatalogen (visserligen icke en nominalkatalog), i
hvilken »Ein deutscher Jüngling» införts under »Deutschland».
Uppenbarligen skulle man härigenom snarare öka än minska olägenheterna af
samlandet under vissa uppslagsord af alltför talrika titlar, svåra att sins emellan
ordna efter klara principer, vare sig nominella eller reella. Äfven andra till
orimlighet ledande konsekvenser af de geografiska namnens undantagslösa
användning kunna lätt uppställas. Man har därför för katalogreglerna i
hithörande delar infört en affattning, hvars innebörd betonas i en till § 90
fogad anmärkning, där det säges, att man bör, så vidt möjligt, dels förekomma
hopning af titlar under vissa uppslagsord utan väsentlig betydelse, dels,
likaledes i begränsningssyfte, inskränka de geografiska namnens användning
företrädesvis till den topografiska litteraturen. Att svårigheterna icke härigenom
blifvit helt undanröjda är erkändt. I detta som i många andra fall måste
man lita till omdömet hos katalogarbetets ledare.
Måhända har man på ledarens subjektiva omdömesförmåga ställt de
största fordringarna i den regel, som säger, att vissa ordsammanställningar,
som tillsammans bilda en enhetlig benämning eller begrepp, skola såsom
uppslagsord föredragas framför däri ingående nominativa substantiv. De anförda
exemplen söka ge en anvisning huru denna regel (§ 75) bör tolkas.
Jämförelsevis lätt bör denna tolkning utfalla, då det ena af de förekommande
orden i betydelse öfverväger det andra; när de äro likvärdiga, inträda
svårigheter, som ofta ej kunna lösas annat än genom anlitande af den formella
katalogiseringsprincipen — hvilken äfven här är att betrakta som
katalog-skrifvarens ultima ratio.
De öfriga föreskrifterna om uppslagsordet torde icke behöfva några
närmare kommentarer. De afvika ej väsentligt från hvad i allmänhet kan anses
som vedertaget bruk. Huru man sökt reda sig i den villervalla, som är
rådande i den svenska rättst af ningen, framgår af katalogreglernas inledning,
till hvilken det torde vara nog att här hänvisa. Äfvenså hänvisas till denna
inledning beträffande de viktigaste af de nyheter, som införts i katalogreg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
