Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA KATALOGREGLER FÖR KUNGL. BIBLIOTEKET I STOCKHOLM 195
Slutligen må i afseende å pseudonymer och signaturer blott framhållas,
att initialbokstäfver aldrig användas såsom uppslag, till skillnad från
exempelvis den norska regeln, som icke betraktar så betecknade böcker som
anonyma, utan stadgar, att den sista initialen skall anses beteckna
familjenamnet — ett antagande som ju långt ifrån alltid är med verkligheten
öfverens-stämmande.
Vida större svårigheter möta, då det gäller att gifva regler för
katalogisering af »anonyma» skrifter eller öfver hufvud sådana, för h vilka ej ett
författarnamn kan tagas till uppslagsord. Egentligen är det här som den
principiella skillnaden mellan olika katalogiseringssystem är rådande, en
skillnad, som utgjort det förnämsta hindret för framgången af de of van påpekade
enhetssträfvandena. Det »tyska» systemet tar för hithörande skrifter till
uppslagsord titelns första substantiv i nominativ kasus och stöder sig alltså
uteslutande på formell grund; det »engelsk-amerikanska» systemet åter
till-lämpar visserligen såsom hufvudregel en formell princip genom att till
uppslagsord taga titelns första ord af hvilken ordklass som helst utom artikeln,
men har vid sidan däraf en mängd bestämmelser, enligt hvilka särskilda
kategorier af skrifter skola upptagas under reala uppslagsord. För det förra
systemet talar dess enkelhet och konsekvens, den större möjligheten att i
tillämpningen undvika tvetydigheter och godtycke; med det senare har man
velat vinna fördelarna af att i katalogen sammanföra i sakligt afseende
besläktade titlar. Öfver hufvud torde man kunna säga, att det tyska systemet
betryggar återfinnandet i katalogen af ett arbete, hvars titels exakta lydelse
är känd, under det att det engelsk-amerikanska systemet underlättar
uppsökandet af mindre noggrant kända titlar inom vissa ämnen. Mot det senare
har invändts, att det innebär en förblandning af realkatalogens och
nominalkatalogens fordringar, hvilka böra hållas strängt åtskilda, då däremot sagda
systems anhängare, långt ifrån att reagera mot en sådan uppfattning, synas
sträfva hän mot en sammangjutning af nominal- och realkatalog, sådan denna
fullständigt blifvit genomförd i de efter amerikanskt mönster inrättade
»indexkatalogerna».
Hos oss, liksom i skandinaviska bibliotek öfver hufvud, torde det tyska
systemet tämligen undantagslöst ha varit gällande. I Kungl. biblioteket har
den formella principen för anonyma skrifters uppslagsord, från hvilken
katalogreglernas äldsta affattning medgaf en del undantag, vid dessa reglers senare
omarbetning och i tillämpningen genomförts med allt större konsekvens. Så
länge katalogen höll sig inom blygsammare dimensioner, medan under ett
och samma anonyma uppslagsord blott undantagsvis samlades titlar i större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
