Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYA KATALOGREGLER FÖR KUNGL. BIBLIOTEKET I STOCKHOLM 185
Arbetet på lappkatalogen bedrefs emellertid ej till en början med någon
synnerlig kraft; man kan göra sig ett begrepp om dess fortgång af en den
8 maj 1863 daterad räkning å renskrifvarearbete, som visar, att dittills
endast omkring 1,200 lappar kopierats för realkatalogen. Hvarken Wieselgren
eller Edvard Bäckström, hvilken senare, mera känd såsom skald än som
biblioteksman, efter honom öfvertog nykatalogiseringen, hade någon större
fallenhet för det därför erforderliga minutiösa och tålamodspröfvande
arbetet. Af ingenderas hand bevarar katalogen numera talrikare prof,
förnämligast dock därför att en stor del af deras lappar såsom alltför
summariskt affattade och ej tillräckligt noggranna sedermera omskrifvits af
L. B. Bagge. Vida större är antalet af de lappar, som härstamma från
Christof er Eichhorn, hvilken anställdes i biblioteket 1864 och sedermera
under en följd af år ensam fick besörja katalogiseringen af nyförvärfven.
Men äfven han kom snart på efterkälken. Att medhinna katalogiseringen af
den storartade tillväxt, som ungefär samtidigt ägde rum genom införlifvandet
af Drottningholms- och Gripsholmssamlingarna, det Engeströmska biblioteket
m. m., var naturligtvis helt och hållet uteslutet. Dithörande böcker
uppställdes, så vidt utrymmet tillät, tillsammans med de äldre samlingarna utan all
katalogisering. En liknande behandling fick äfven större delen af det
nyin-kommande svenska trycket. Blott den mindre del däraf, som var afsedd för
utlåning och som med lokalsignaturen cc hade sin särskilda uppställning,
katalogiserades fortfarande af Eichhorn, under det att den egentliga svenska
af delningen, Klemmings skapelse och ögonsten, ej var representerad i någon
katalog. Med de nyinköpta utländska böckerna blef det småningom än sämre
ställdt. Dessa skulle, såsom sagdt, enligt planen katalogiseras på lappar, och
först sedan detta skett och vederbörliga signaturer blifvit i böckerna införda,
kunde dessa uppställas på sina fack. En följd af katalogiseringens försenande
blef därför, att nyförvärfven måste uppställas provisoriskt, och vid mitt
inträde i biblioteket hösten 1870 var ett af gallerierna på norra sidan af den
stora bibliotekssalen i kungl. slottet till ej ringa del fylldt af nyanskaffade
utländska böcker, flera års accessioner, uppställda utan all ordning och
därför beredande de största svårigheter vid framtagandet af hvad som
efterfrågades.
Att det gjordes slut på detta oefterrättlighetstillstånd, därför har man
förnämligast att tacka Elof Tegnér, hvilken äfven hösten 1870 började sin för
biblioteket i så många afseenden betydelsefulla verksamhet. På hans initiativ
grep man sig an med en uppröjning af de besvärliga restantierna ; under
hans ledning koncentrerades de förut tämligen planlöst verkande yngre arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
