Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
171
katalogiseringsarbete beräknades till minst åtta år;
erfarenheten har nu utvisat, att en vida längre
tidsperiod kräfves.
1908 års riksdag ställde sig välvillig till
riksbibliotekarien Dahlgrens reformförslag, blott med af seende
å de begärda nya tjänsterna gjordes inskränkningar.
Först genom beslut af 1909 års riksdag, sedan
riksbibliotekarien tillsammans med öfverbibliotekarierna
vid Upsala och Lunds universitet afgifvit
gemensamt förslag till löneregleringar för Kungl.
biblioteket och för universitetsbiblioteken, erhöllo såväl
Kungl. biblioteket som de bägge andra institutionerna
det antal ordinarie befattningsinnehafvare, som de
fortfarande i hufvudsak äga. Löneförmånerna för
dessa, som vid Kungl. biblioteket varit oförändrade
sedan 1877, blefvo äfven afsevärdt förbättrade, och
anslaget till arf voden åt de e. o. tjänstemännen höjdes.
I samband med dessa viktiga förändringar i
bibliotekets anslagsförhållanden och arbetsprestationer,
som ägt rum under loppet af några få år, står en
organisatorisk åtgärd af största betydelse, nämligen
utarbetandet af ny instruktion för Kungl. biblioteket
och nytt reglemente för dess begagnande, bäggedera
fastställda den 30 december 1910.
En år från år ökad publikfrekvens hade ådagalagt,
att de lokaler inom Kungl. bibliotekets byggnad, som
närmast äro afsedda för den besökande allmänheten,
nämligen expeditionen och läsesalen, voro i behof
af förändringar för att bättre tillgodose växande kraf
på större bekvämlighet och ökadt platsutrymme. Då
en hel del andra omändrings- och reparationsarbeten
därjämte voro af nöden, bief en fullständig plan för
det helas genomförande af riksbibliotekarien
Dahlgren utarbetad, och 1912 års riksdag beviljade det
erforderliga beloppet, 61,000 kronor. Under 1913
utfördes arbetet; de nuvarande anordningarna i
expeditionen, läsesalen och visningssalen samt inrättandet
af ett särskildt s. k. forskarrunï äro de mest
framträdande resultaten af denna sida af
riksbibliotekarien Dahlgrens verksamhet. Hans erkändt stora
praktiska skicklighet togs också härvid i fullaste
utsträckning i anspråk, och med aldrig tröttnad
vakenhet följde han arbetet i dess olika detaljer.
Under sin långa bana som biblioteksman hade
riksbibliotekarien Dahlgren haft tillfälle att samla
rik erfarenhet inom de skiftande grenarna af
biblioteksarbetet, så ock inomen af de svåraste, nämligen
katalogisering. Det ålåg honom också som Kungl.
bibliotekets chef, enligt förut nämnda instruktion,
att fastställa för institutionen gällande katalogregler.
I skriftlig redaktion förelågo sådana från 1866, och
de ändringar och tillägg, som under årens lopp blif vit
af nöden, fortplantades endast genom muntlig tradi-
tion. En skriftlig omarbetning af reglerna
verkställdes först 1880, men medförde dock ej några större
förändringar. De med åren oerhördt växande mängderna
af inkommande tryckalster och krafvet på en alltmer
omfattande katalogisering, äfvensom en principiell
uppfattning om, att ändringar i åtskilliga afseenden
å hittills följda regler voro påkallade, föranledde
riksbibliotekarien Dahlgren att år 1910 utarbeta
förslag till nya katalogregler för Kungl. biblioteket. Detta
förslag, som omfattade 86 §§, var under de
följande åren i tillämpning och har i det hufvudsakliga
befunnits tillfredsställande. Såsom en af hans sista
och en af hans viktigaste ämbetshandlingar föreligga
nu »Katalogregler för Kungl. biblioteket samt
anvisningar för anordnande af bokband», fastställda den
30 juni 1916. Katalogreglernas antal har utökats till
200 genom omarbetning och komplettering af en del
af de tidigare i förslaget framställda. Det intensiva
arbete riksbibliotekarien Dahlgren under de sista
månaderna af sin tjänstetid nedlade å denna för
Kungl. bibliotekets framtida verksamhet så
betydelsefulla angelägenhet, skall inom den institution, till
hvars fromma det närmast utfördes, länge med
tacksamhet ihågkommas.
Vid hans afgång från riksbibliotekariebefattningen
yttrades till honom, att hans tjänstetid som Kungl.
bibliotekets chef för detta bibliotek varit en verklig
guldålder. Helt visst är det så. Blott helt
fragmentariskt har i det föregående kunnat erinras om några
af de betydelsefullaste data under de gångna tretton
åren. Men denna teckning skulle också vara alltför
ofullständig, om ej de stora donationer berördes,
som Kungl. biblioteket fått mottaga under
riksbibliotekarien Dahlgrens tjänstetid, och hvilkä äfven
inneburit ett erkännande af hans verksamhet. Bland de
viktigaste må nämnas den Berghmanska
Elzevier-samlingen, skänkt 1910, jämte ett afsevärdt kapital
för samlingens underhåll och komplettering och för
utförande af andra viktiga katalogiseringsarbeten
inom Kungl. biblioteket, den af dr Otto Smith år
1912 skänkta stora samlingen af inkunabler, den
Son-dénska porträttsamlingen, öfverlämnad till Kungl.
biblioteket 1913, samt Fr. Vult von Steijerns år 1915
gjorda donation af hans Goethe- och Wagnersamlingar.
Den Berghmanska Elzeviersamlingen omfattades af
riksbibliotekarien Dahlgren med ett särskildt intresse,
hvilket han ådagalade genom det mönstergilla
utgif-vandet af Berghmans katalog öfver samlingen.
De rika krafter, som stå till riksbibliotekarien
Dahlgrens förfogande, hafva medgifvit honom att
vid sidan af olika, kräfvande tjänsteplikter, utöfva
ett betydande författarskap, särskildt, såsom kändt
är, på de geografiska upptäcktsfärdernas historia.
Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1916.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
